Kolumn

Har regeringen rätt lägesbild av landskapen?

25.09.2016 kl. 07:08

Riksdagen har debatterat nästa års budget hela veckan. Vårt största bekymmer just nu är sysselsättningen. Alltför många går utan jobb, fastän de senaste arbetslöshetssiffrorna från Arbets-och näringsministeriet visar på en liten förbättring.

SFP och svenska riksdagsgruppen har lanserat ett tio punkters konkret åtgärdsprogram för att förbättra sysselsättningsläget. Regeringen mål är 110 000 nya arbetsplatser och en sysselsättningsgrad på 72 procent. Idag ligger vi på under 70 procent. Nämnas kan att vårt goda grannland Sverige har en sysselsättningsgrad på 75 procent. Det är bl.a. en del av förklaringen till varför den svenska ekonomin rullar på mycket bättre än vår.

Framförallt borde regeringen vara mån om alla de arbetsplatser som kan skapas i landet. Så beroende som vi är av exporten, borde man visa genuint intresse för våra olika regioners styrkor och förstå att slå vakt om också de landskap där möjligheter att skapa fler jobb är goda. Det borde självfallet vara så att regeringen skulle vara ytterst intresserad att låta de områden som klarat sig väl få fortsatta förutsättningar att göra det. Mot den här bakgrunden ter sig förslaget till vårdreform också helt obegripligt. En självklarhet borde vara att Österbotten, som ett av de mest framgångsrika landskapen vad gäller näringsliv, sysselsättning, företagande och välmående, skulle höra till dem som regeringen tänker ge fulljourstatus vad gäller sjukvården. Därtill kommer naturligtvis tvåspråkigheten. Men även utan det borde Vasa Centralsjukhus och landskapet Österbotten finnas bland dem med fulljour. Därför frågar jag mig om regeringen har rätt lägesbild av våra landskap och vilken framtidspotential de besitter. Det verkar dessvärre inte som regeringen skulle känna hela sitt land.

Under budgetdebatten ställde jag vid ett flertal tillfällen frågor till statsministern om just sysselsättningen, vårdreformen och VCS. Hans svar i onsdags var minst sagt förbryllande. Först svarade statsministern att Vasa centralsjukhus status inte ändras, för att en stund senare förtydliga sig själv och meddela att status inte förändras från vad det är i förslaget. Att man får hålla samjour med primärvården och 10 specialiteter samt att man försöker trygga de språkliga specialfrågorna möjligast väl.

Är man positivt lagd, kan man ta det som ett steg i rätt riktning. Men självfallet är det så att rätten till vård på modersmålet inte kan ställas mot rätten till god vård. Reformen måste göras så att såväl rätten till god vård som rätten till vård på svenska eller finska kan tryggas i praktiken. Där räcker inte bara att försöka, utan den modell som bäst tryggar de grundläggande språkliga rättigheterna bör väljas. Vi vill inte ha en indelning i A- och B-landskap. Vi vill ha en rättvis lösning, där landskapen själva ges makt att fatta beslut om vårdens omfattning. Finansieringsmodellen måste också vara rättvis. Där finns ännu mycket i övrigt att önska. Jobbet fortsätter för fulljour vid VCS och en rättvis lösning för Österbotten.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.

11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15