Rasism hör inte hemma på våra gator

26.09.2016 kl. 07:08
Förra måndagen, då jag på kvällen kommit till Helsingfors från Åland, gick jag förbi stationsplatsen utanför järnvägsstationen. Stationsplatsen, en av Finlands mest folkrikaste platser, lystes upp av gravlyktor och ljus tillsammans med blommor och hälsningar.
På stationsplatsen sparkades en ung 28-årig kille av en nynazist, under finska Motståndsrörelsens manifestation för två veckor sedan, så svårt att han förra helgen dog av sina skador.

Det känns helt ofattbart och ogripbart med politiskt våld i Helsingfors och i Finland. Gärningsmannen är identifierad och kommer ställas inför rätta, men det räcker inte för det politiska Finland att bara konstatera det och gå vidare.

Det måste nu bli ett slut på att inte ta organisationer som Motståndsrörelsen på fullaste allvar. Motståndsrörelsen, som finns i både Finland och Sverige, är en nynazistisk organisation som glorifierar utomparlamentariska metoder, strävar efter att kullkasta rådande rättsbaserade samhällsordning och använder våld för att nå sina politiska mål.

Trots det har det politiska Finland bara ljummet tagit avstånd från den här typens organisationer tidigare. En sannfinländsk riksdagsledamot poserade för bara ett år sedan på bild tillsammans med nynazister från Motståndsrörelsen, utan att det fick några egentliga politiska konsekvenser.

Fördömandet har den här gången varit betydligt tydligare, vilket är bra. Men, att det skulle krävas en ihjälsparkad ungdom för att få fram en rakryggad reaktion, är tragiskt.

Flera ministrar har nu sagt att man bör se över lagen och förbjuda den här typens organisationer. Också utrikesminister Timo Soini har sagt att så bör göras. Men, samtidigt konstaterade Soini också att han inte kan rå på vad partiets riksdagsledamöter gör, då det är riksdagsgruppens ordförandes ansvar. Vad enskilda medlemmar har för kopplingar till extremrörelser är inte heller partiledarens ansvar, utan partisekreterarens. Soini flyr sitt ansvar då han försöker omvandla partiet till ett offer då han poängterar att man inte får stämpla hela partiet bara för att vissa medlemmar kan ha kopplingar till extremrörelser.

Parallellt med det här uttalandet går andra sannfinländska uttalanden stick i stäv med Soinis.
Sannfinländarnas Europaparlamentariker Jussi Halla-Aho konstaterade att det inte går att utreda kopplingar mellan Sannfinländare och extremrörelser eftersom medlemsregister är hemliga. Han gömmer sig bakom lagen för att skydda extremister. Tänk om vi hade talat om en islamsk förening i stället, då hade det varit annat ljud i källan. Partiets partisekreterare Riikka Slunga-Poutsalo konstaterade i sin tur att verkligheten utanför Helsingfors är annorlunda. Hennes underförstådda syftning var att det som uppfattas som rasism i Helsingfors inte är det på andra ställen.

Det här sänder dubbla budskap, vilket naturligtvis är helt medvetet. Men det är ytterst farligt att ett statsbärande parti väljer att fortsätta fiska i grumliga vatten som om partiet fortsättningsvis vore ett oppositionsparti i yttermarginalen. För det är partiet inte längre, utan sitter i regeringen. Därför grumlas hela regeringen av att Sannfinländarna inte tydligt tar avstånd från rasism och därför är det här inte enbart en sak för Sannfinländarna, utan för hela regeringen. Statsminister Juha Sipilä får inte sätta huvudet i sanden utan måste sätta ner foten. För om han inte gör det så blir det inte ett tillräckligt tydligt avståndstagande från det politiska Finland att politiskt våld och rasism är fel.

De senaste åren har jag upplevt den politiska debatten bli tuffare och samhällsklimatet hårdare. Saker som tidigare enligt lagen skulle rubricerats som hets mot folkgrupp slätas nu i praktiken över i debatten. Målposterna har flyttats.

Jag tror att vi behöver mer medmänsklighet, humanism och respekt i debatten. Det känns hemskt att en ung människa ska behöva bli ihjälslagen för att samhället ska stanna upp och reflektera. Det här får inte bli business as usual. Inga undanflykter kan rättfärdiga att en oskyldig person sparkas ihjäl. Nu räcker det.

 
Mats Löfström

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00