Unga in på arbetsmarknaden med minijobs

21.09.2016 kl. 15:00
Regeringen Sipilä presenterade sitt förslag på statsbudgeten för år 2017 förra veckan. Förväntningarna om sysselsättningsåtgärderna var höga, men tyvärr blev det platt fall. Om regeringen på allvar siktar att uppnå en sysselsättningsgrad som ens ligger nära målsättningen på 72 procent innan utgången av valperioden måste det skapas fler möjligheter för unga att få arbete, säger riksdagsledamot Anders Adlercreutz (SFP).

- Ungdomsarbetslösheten är på en alarmerande nivå och kräver åtgärder så snabbt som möjligt. I SFP:s minijobsmodell får ungdomar under 30 år tjäna exempelvis 500 euro i månaden utan att inkomsten påverkar stöd eller andra förmåner. Ungdomarna har då möjligheten att få värdefull arbetserfarenhet som gynnar sysselsättningen i framtiden, samtidigt som det motverkar marginalisering då ungdomarna får ett fotfäste i samhället.

Minijobsmodellen erbjuder också en morot för arbetsgivarna att anställa unga personer, i form av lägre arbetsgivarkostnader. Modellen begränsar den månatliga arbetstiden, vilket gör att den inte konkurrerar med en fast anställning. Den är ett verktyg som direkt främjar sysselsättningen av ungdomar samtidigt som det sänker tröskeln för arbetsgivare att anställa.

- Enligt statistikcentralen var ungdomarbetslöshetsgraden 11,8 procent i augusti i år. Detta innebär konkret att var tionde ung person som inte studerar är i riskzonen för att marginaliseras. Regeringens initiativ hittills är inte tillräckligt ambitiösa för att råda bot på problemen. Jag uppmuntrar regeringen att verkligen begrunda vår modell som en av åtgärderna för att uppnå målet på 110 000 nya jobb.
 

Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30