Båtskatten en märklig prioritering i svåra ekonomiska tider

22.09.2016 kl. 10:54
Istället för att vidta seriösa åtgärder för att råda bot på arbetslösheten som årligen kostar samhället 6 miljarder euro väljer regeringen att prioritera en ny byråkratisk båtskatt, som kommer sysselsätta finansministeriet, skatteverket och Trafi utan att det hämtar in några betydande pengar.

Skatten beräknas nu bara hämta in drygt 20 miljoner euro per år. Svenska riksdagsgruppens vice ordförande Mats Löfström anser att förslaget är tragikomiskt och i stället riskerar att bli kontraproduktivt.

- Utrikesminister Soni, som gladdes åt att få klämma åt "herrarnas lustjakter och juppyskotrar”, borde tillbringa lite mer tid i den finländska och åländska verkligheten. Istället för lustjakter drabbar den här skatten vanliga båtägare, arbetare och pensionärer, som behöver båt i sina vardagliga liv. Detta går också ut över skärgårdsturismen och småbåtstillverkningen. Båtskatten riskerar påverka den ekonomiska aktiviteten och sysselsättningen negativt och bli kontraproduktiv.

En ytterligare följdverkan som regeringen uppenbarligen inte tänkt på är att båtskatten kan komma att innebära en betydande extra kostnad för Finlands Sjöräddningssällskap och den frivilliga sjöräddningen. En sådan kostnadsökning riskerar drabba det frivilliga sjöräddningsverksamheten på många håll samtidigt som sjöbevakningen, med hårda budgetbesparingskrav, hamnar att skära ner sin egen verksamhet.

- Jag hoppas sunt förnuft ännu kan segra i denna fråga och att regeringen kan överge båtskatten och sätta energin på viktigare saker. Finansministeriets tjänstemän måste få arbeta med saker som kan få fart på ekonomin i stället för att införa mer byråkrati och nya krångliga skatter. Det arbetet borde också regeringen fokusera på.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00