Regeringens proposition till riksdagen om statsbudgeten för 2017

20.09.2016 kl. 13:00
Gruppanförande 20.9 2016, Stefan Wallin, Svenska riksdagsgruppen

Värderade talman,

 

Svenska riksdagsgruppen har förståelse för att det är svårt att i dagens finländska ekonomiska klimat presentera en balanserad budget. Tillväxtsiffrorna har skruvats ned, arbetslösheten fortsätter att vara hög och arbetsmarknaden fungerar dåligt. Det finns inget trollspö med vilket allt detta kan repareras. 

Det finns nog vissa ljusglimtar i regeringens budgetförslag – skattelättnaderna till följd av konkurrensavtalet, hushållsavdraget växer något, generationsväxlingar underlättas och momsreglerna för företagen förnyas.

Ändå bör det sägas klart från början. Svenska riksdagsgruppen har svårt att hitta den stora visionen i budgetboken. Bristen på visioner skapar en berättigad oro för landets framtid.

Det är nu regeringen borde stiga fram och genom sina nya förslag stärka framtidstron. Men vad gör man? Man erbjuder ingen kursändring när det gäller utbildningspolitiken trots att snart sagt alla samhällsaktörer krävt att en ändring måste komma. Krampaktigt klamrar sig regeringen fast vi de massiva utbildnings- och studiestödsnedskärningarna. Då Finland reste sig ur 90-talskrisen gjorde man det genom att satsa på utbildning och forskning. Varför är det annorlunda nu?

Högskolornas sits har blivit allt svårare och inom universitetsvärlden höjs röster för att universitetslagen, som trummades igenom 2010, borde ändras då lagen inte har lyckats trygga en stabil grundfinansiering av universiteten. Vår grupp har hela tiden framhållit att grundfinansieringen är viktigare än regeringsstyrda spetsprojekt.

Det är även högst oansvarigt att inom den yrkesinriktade grundutbildningen driva igenom en inbesparing på 190 miljoner euro från och med 2017, utan att regeringen först ha godkänt en klar plan eller en färdkarta på hur det ska göras. 

 

Värderade talman,

Regeringen gör heller inga större ansträngningar att korrigera eller balansera upp den kraftiga nedskärningen i biståndet som gjordes i årets budget.

Detta trots att en pinfärsk utvärdering som gjorts av Utrikesministeriet konstaterar att våra biståndsorganisationer har nått goda resultat, de jobbar kostnadseffektivt och det är i linje med Finlands utvecklingspolitik och mänskliga rättigheter.

Därför bör regeringen öka biståndet, heter det i UM:s evaluering. Just det, säger Svenska riksdagsgruppen. Ändå har regeringen valt att hålla anslaget till biståndsorganisationerna oförändrat, på samma låga nivå som i år.

I motsats till detta borde tillräckliga resurser garanteras för vårt arbete inom FN och dess organisationer. Vi bör också se till att medborgarorganisationerna på hemmaplan och expertorganisationer såsom nobelpristagaren Martti Ahtisaaris CMI kan fortsätta med det värdefulla arbete som de gör.

 

Värderade talman,

Regeringen har själv skapat enorma förväntningar på sitt sysselsättningspaket. Därför blev budgetmanglingens skörd ganska mager, även om förnyandet av arbetsförmedlingen är ett bra förslag, som vår grupp redan en längre tid efterlyst.

Det är tydligt att också regeringens sysselsättningspaket saknar den ambitionsnivå som behövs för att ge landet ett lyft. Det innehåller inte tillräckligt med åtgärder för att skapa 110 000 nya jobb och lyfta sysselsättningsgraden till 72 procent, som regeringen bundit sig till för denna valperiod. Vi behöver flera konkreta åtgärder, inte nya arbetsgrupper.

Svenska riksdagsgruppen presenterade på sitt sommarmöte i Borgå 10 konkreta åtgärder för att förbättra sysselsättningsläget. Hör här, jag listar dem kort: förnya familjeledigheterna så vi får fler kvinnor på arbetsmarknaden, inför minijobsmodell för unga, gör arbetsmarknadsstödet mer sporrande, ta med privata arbetsförmedlingar, höj hushållsavdraget, öppna för lokala avtal, satsa på välmående i arbetslivet, höj inkomstgränserna för studiestödet, slopa behovsprövningen av utländsk arbetskraft och avskaffa de praktiska hindren för att asylsökande ska få ta emot arbete.

Vi ställer gärna vårt åtgärdspaket till regeringens förfogande. Vi avstår från alla upphovsrättsliga anspråk. Vi anser att det är bråttom att få folk i arbete, och vi önskar att regeringen slutar tveka och i stället visar handlingskraft.

Då det gäller regeringens socialpolitik kan vi inte acceptera att vårdpersonalen inom äldreomsorgen dras ned. Regeringen borde lyssna på Valvira som säger att människors rätt till god vård inte uppfylls om regeringen i ett rent inbesparingssyfte skruvar till personaldimensioneringen.

Vi sätter också tummen ner för regeringens förslag till jourreform och nedmontering av sjukhus i landet. Svenska riksdagsgruppen kommer benhårt att hålla fast vid alla medborgares rätt till god vård på rimligt avstånd, på såväl svenska som finska. Varje landskap borde ges jämlika möjligheter att själva fatta beslut om jouromfattningen. Vi säger nej till regeringens förslag med 12 A-landskap med fulljour och 6 B-landskap! 

 

Värderade talman,

I Svenska riksdagsgruppens alternativa budget, som senare kommer upp i debatt i denna sal, fäster vi stor vikt vid familjepolitiken. Vi kommer att föreslå en familjepolitisk helhetsreform som dels banar väg för större flexibilitet när det gäller att kombinera familj och arbete och dels höjer sysselsättningsgraden för kvinnor.

Bland annat Akava är helt på samma linje. Regeringen väljer ändå att blunda för de uppenbara svagheter som finns i dagens familjeledighetssystem.

Vi är vänner av valfrihet och flexibla sätt att kombinera familj och arbete. Regeringen måste minnas att det är vi beslutsfattare som är ansvariga för de strukturer som finns – är strukturerna dåliga och passiverande måste man ha mod att reformera dem. Det kommer vi att göra när vi presenterar vår alternativa budget om några veckor.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00