Regeringens proposition till riksdagen om statsbudgeten för 2017

20.09.2016 kl. 13:00
Gruppanförande 20.9 2016, Stefan Wallin, Svenska riksdagsgruppen

Värderade talman,

 

Svenska riksdagsgruppen har förståelse för att det är svårt att i dagens finländska ekonomiska klimat presentera en balanserad budget. Tillväxtsiffrorna har skruvats ned, arbetslösheten fortsätter att vara hög och arbetsmarknaden fungerar dåligt. Det finns inget trollspö med vilket allt detta kan repareras. 

Det finns nog vissa ljusglimtar i regeringens budgetförslag – skattelättnaderna till följd av konkurrensavtalet, hushållsavdraget växer något, generationsväxlingar underlättas och momsreglerna för företagen förnyas.

Ändå bör det sägas klart från början. Svenska riksdagsgruppen har svårt att hitta den stora visionen i budgetboken. Bristen på visioner skapar en berättigad oro för landets framtid.

Det är nu regeringen borde stiga fram och genom sina nya förslag stärka framtidstron. Men vad gör man? Man erbjuder ingen kursändring när det gäller utbildningspolitiken trots att snart sagt alla samhällsaktörer krävt att en ändring måste komma. Krampaktigt klamrar sig regeringen fast vi de massiva utbildnings- och studiestödsnedskärningarna. Då Finland reste sig ur 90-talskrisen gjorde man det genom att satsa på utbildning och forskning. Varför är det annorlunda nu?

Högskolornas sits har blivit allt svårare och inom universitetsvärlden höjs röster för att universitetslagen, som trummades igenom 2010, borde ändras då lagen inte har lyckats trygga en stabil grundfinansiering av universiteten. Vår grupp har hela tiden framhållit att grundfinansieringen är viktigare än regeringsstyrda spetsprojekt.

Det är även högst oansvarigt att inom den yrkesinriktade grundutbildningen driva igenom en inbesparing på 190 miljoner euro från och med 2017, utan att regeringen först ha godkänt en klar plan eller en färdkarta på hur det ska göras. 

 

Värderade talman,

Regeringen gör heller inga större ansträngningar att korrigera eller balansera upp den kraftiga nedskärningen i biståndet som gjordes i årets budget.

Detta trots att en pinfärsk utvärdering som gjorts av Utrikesministeriet konstaterar att våra biståndsorganisationer har nått goda resultat, de jobbar kostnadseffektivt och det är i linje med Finlands utvecklingspolitik och mänskliga rättigheter.

Därför bör regeringen öka biståndet, heter det i UM:s evaluering. Just det, säger Svenska riksdagsgruppen. Ändå har regeringen valt att hålla anslaget till biståndsorganisationerna oförändrat, på samma låga nivå som i år.

I motsats till detta borde tillräckliga resurser garanteras för vårt arbete inom FN och dess organisationer. Vi bör också se till att medborgarorganisationerna på hemmaplan och expertorganisationer såsom nobelpristagaren Martti Ahtisaaris CMI kan fortsätta med det värdefulla arbete som de gör.

 

Värderade talman,

Regeringen har själv skapat enorma förväntningar på sitt sysselsättningspaket. Därför blev budgetmanglingens skörd ganska mager, även om förnyandet av arbetsförmedlingen är ett bra förslag, som vår grupp redan en längre tid efterlyst.

Det är tydligt att också regeringens sysselsättningspaket saknar den ambitionsnivå som behövs för att ge landet ett lyft. Det innehåller inte tillräckligt med åtgärder för att skapa 110 000 nya jobb och lyfta sysselsättningsgraden till 72 procent, som regeringen bundit sig till för denna valperiod. Vi behöver flera konkreta åtgärder, inte nya arbetsgrupper.

Svenska riksdagsgruppen presenterade på sitt sommarmöte i Borgå 10 konkreta åtgärder för att förbättra sysselsättningsläget. Hör här, jag listar dem kort: förnya familjeledigheterna så vi får fler kvinnor på arbetsmarknaden, inför minijobsmodell för unga, gör arbetsmarknadsstödet mer sporrande, ta med privata arbetsförmedlingar, höj hushållsavdraget, öppna för lokala avtal, satsa på välmående i arbetslivet, höj inkomstgränserna för studiestödet, slopa behovsprövningen av utländsk arbetskraft och avskaffa de praktiska hindren för att asylsökande ska få ta emot arbete.

Vi ställer gärna vårt åtgärdspaket till regeringens förfogande. Vi avstår från alla upphovsrättsliga anspråk. Vi anser att det är bråttom att få folk i arbete, och vi önskar att regeringen slutar tveka och i stället visar handlingskraft.

Då det gäller regeringens socialpolitik kan vi inte acceptera att vårdpersonalen inom äldreomsorgen dras ned. Regeringen borde lyssna på Valvira som säger att människors rätt till god vård inte uppfylls om regeringen i ett rent inbesparingssyfte skruvar till personaldimensioneringen.

Vi sätter också tummen ner för regeringens förslag till jourreform och nedmontering av sjukhus i landet. Svenska riksdagsgruppen kommer benhårt att hålla fast vid alla medborgares rätt till god vård på rimligt avstånd, på såväl svenska som finska. Varje landskap borde ges jämlika möjligheter att själva fatta beslut om jouromfattningen. Vi säger nej till regeringens förslag med 12 A-landskap med fulljour och 6 B-landskap! 

 

Värderade talman,

I Svenska riksdagsgruppens alternativa budget, som senare kommer upp i debatt i denna sal, fäster vi stor vikt vid familjepolitiken. Vi kommer att föreslå en familjepolitisk helhetsreform som dels banar väg för större flexibilitet när det gäller att kombinera familj och arbete och dels höjer sysselsättningsgraden för kvinnor.

Bland annat Akava är helt på samma linje. Regeringen väljer ändå att blunda för de uppenbara svagheter som finns i dagens familjeledighetssystem.

Vi är vänner av valfrihet och flexibla sätt att kombinera familj och arbete. Regeringen måste minnas att det är vi beslutsfattare som är ansvariga för de strukturer som finns – är strukturerna dåliga och passiverande måste man ha mod att reformera dem. Det kommer vi att göra när vi presenterar vår alternativa budget om några veckor.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15