Grundläggande språkliga rättigheter måste väga tungt

15.09.2016 kl. 08:55



Regeringen fortsätter nonchalera kraven på att utföra grundliga språkkonsekvensbedömningar för att kunna trygga den svenskspråkiga befolkningens rätt till vård på modersmålet

Det framkom när minister Juha Rehula och understatssekreterare Tuomas Pöysti besökte Vasa på måndagen. Rehula kallade kravet på att Vasa centralsjukhus ska vara ett fulljoursjukhus för ett korthus, medan Pöysti medgav att regeringens förslag om grunderna för brådskande vård och jour kan försämra servicen på svenska i praktiken.

 

Folktinget har upprepade gånger uppmanat regeringen att utföra en grundlig bedömning av sjukvårdsdistriktens förutsättningar att tillhandahålla jourtjänster och specialiserad sjukvård på patientens modersmål. I de utkast till lagförslag som hittills presenterats är bedömningen av de språkliga rättigheterna tyvärr mycket bristfällig.

 

Pöysti sade i måndags att ”rent formellt funkar reformförslaget, men det finns skäl till viss oro praktiskt”. Det är just det som är problemet. Om regeringen medvetet genomför en reform, som man vet att leder till att det blir svårare att få vård på svenska, då agerar man på ett sätt som måste anses strida mot grundlagen. Grundlagsutskottet har i tidigare avgöranden understrukit att de grundläggande språkliga rättigheterna måste vägas in redan när förvaltningens områdesindelning och ändringar i den bereds. Därför måste en ordentlig analys av konsekvenserna för att få vård på modersmålet göras nu. Det gäller både förändringarna i jourverksamhet som hela vårdreformen.

 

Pöysti medger att analysen av språkets betydelse i förslaget till jourförordningen var i klenaste laget. Förslaget medför att två tvåspråkiga sjukvårdsdistrikt, Vasa sjukvårdsdistrikt och Mellersta Österbottens sjukvårdsdistrikt, inte kommer att ha omfattande jourverksamhet dygnet runt. Vasa sjukvårdsdistrikt är det enda sjukvårdsdistriktet på fastlandet som har svenska som majoritetsspråk, och som är fullständigt tvåspråkigt. Det är inte realistiskt att bygga upp en motsvarande tvåspråkighet i ett enspråkigt sjukvårdsdistrikt.

Folktinget är också oroat över hur förslaget påverkar övriga tvåspråkiga sjukhus som upprätthåller specialiserad sjukvård och operativ verksamhet som kräver operationssal och anestesi. Det är viktigt att bevara tillräcklig verksamhet på Mellersta Österbottens centralsjukhus, Malmska sjukhuset, Raseborgs sjukhus, Borgå sjukhus och Åbolands sjukhus som idag kan ge likvärdig service på svenska och finska.

Svenska reformgruppen, som är ett samarbete mellan Folktinget och Kommunförbundet, begärde för en tid sedan ett utlåtande av grundlagsexperten, professor Olli Mäenpää om betydelsen av de grundläggande språkliga rättigheterna när social- och hälsovården och dess förvaltning revideras. Han konstaterar att en koncentrering till större enheter betyder att sjukvårdens förvaltning omorganiseras på ett sådant sätt att grundlagen förutsätter en strävan efter en indelning i förenliga områden, så att den finsk- och svenskspråkiga befolkningens möjligheter att erhålla tjänster på det egna språket tillgodoses på lika grunder.

Riksdagens grundlagsutskott har i sin tolkningspraxis konstaterat att om en fungerande områdesindelning kan definieras på flera alternativa sätt, ska man välja det alternativ som bäst tillgodoser de grundläggande språkliga rättigheterna. Mäenpää framför att det här innebär att det inte är möjligt att i lagberedningen ge administrativa och ekonomiska aspekter lika mycket eller mer vikt än vad man ger de grundläggande rättigheterna. När jourverksamheten koncentreras måste alltså de grundläggande språkliga rättigheterna väga tungt.

Eftersom det är uppenbart att de svenskspråkigas språkliga rättigheter kommer att försämras avsevärt i den föreslagna jourstrukturen, kräver Folktinget att förslaget justeras så att de språkliga rättigheterna tryggas. Det här förutsätter att Vasa centralsjukhus också i fortsättningen har fullskalig jourverksamhet dygnet runt. Folktinget förutsätter också att man snarast gör en grundlig språkkonsekvensbedömning av förändringarna i jourverksamheten och av vårdreformen
Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35