Det är med utbildning vi bygger morgondagens Finland!

09.09.2016 kl. 15:52
Sammandrag av riksdagsledamot, partiordförande, Anna-Maja Henrikssons tal vid Novias inskription fredag 9.9.2016

Vad ska du bli när du blir stor? Den frågan ställde jag för sju år sedan då jag senast hade äran att hålla tal vid Novias inskription. Jag konstaterade då att frågan är vanlig att få då man är barn och att många säkert svarat på den med bestämdhet.

Med facit på handen kan jag säga att frågan om vad man vill bli som stor inte blir mindre aktuell  trots att man blir äldre.

 

För att dagens studerande ska få bästa möjliga utgångsläge inför arbetslivet behövs en kvalitativ småbarnsfostran, förstklassig grundskola och en högklassig vidareutbildning efter det. Att satsa på utbildning är aldrig fel. Tvärtom är det en av de bästa investeringar i oss själva vi som individer kan göra.
 
Den utbildning vi har i Finland ska motsvara de behov arbetsmarknaden har så att vi utbildar till arbete – inte till arbetslöshet. Trots att arbetsmarknaden inte är konstant utan ändras med åren och kraven på arbetstagarna emellanåt ändras så lever Yrkeshögskolan Novia i tiden.

 

Låt mig också säga att Yrkeshögskolorna har en viktig roll i vårt samhälle. De skall inte bara utbilda utan också fungera som utvecklare i sina regioner. För Svenskfinland är det viktigt att Novia har verksamhet på flera orter. Här i Vasa, men också i Raseborg, Åbo och Jakobstad. Alla orter i regioner som är viktiga för det svenska i Finland och därmed för det tvåspråkiga Finland på sikt. I dessa centraliseringens tidevarv, är det friskt att inse att all centralisering inte är av godo. Det finns en orsak till att de finlandssvenska regionerna mår relativt väl, och jag vill påstå att det också hänger samman med den insikt som funnits att se till att högskole- och yrkeshögskoleutbildning kunnat skötas på en kvalitativ nivå på fler än tre orter i landet. Med dagens teknik, där inte enbart telefonen är uppfunnen, är det också möjligt att hålla levande kontakt med kolleger på andra sidan jordklotet utan större problem. Den mänskliga kontakten kan upprätthållas också på annat sätt än genom att sitta vid samma kaffebord. Men kvaliteten i utbildningen ska vi värna om, det är det absolut viktigaste. Men lika litet som stort alltid skulle vara vackert - ja lika litet är en mindre enhet kvalitativt sämre per automatik än en större!
 
Vad gäller utbildningslösningarnas framtid i Svenskfinland efterlyser jag därför mera dialog och mindre soloutspel. Vi sitter nämligen i samma båt, och vår gemensamma uppgift är att hålla hela den båten flytande!
 
Finlands regering samlades för ett par veckor sedan till budgetria för att besluta om vårt lands kommande års budget. De enorma nedskärningarna i utbildningen kvarstår även trots att vi i SFP visat att det finns alternativ att ta till så att nedskärningarna inte behöver göras.
 
Regeringspartierna lovade före riksdagsvalet också att studiestödet inte ska försvagas, men gör nu helt tvärtom. Regeringen skär i studiepenningen och vill göra studiestödet mera lånebaserat. Det här är helt fel väg att gå. Man kunde också berättigat fråga; vilken annan grupp i samhället tvingas avstå från över 25 % av sin utkomst? Vi i SFP anser att alla ska ha lika möjligheter att skaffa sig en högre utbildning, oberoende föräldrarnas bakgrund och inkomster samt att att studiestödets inkomstgränser borde höjas.
 
Högt kunnande, utbildning och bildning har varit grunden för Finlands framgång, och att satsa på utbildning och kunnande stärker vår internationella konkurrenskraft. Att skära i utbildning och bildning är att skära i Finlands och finländarnas framtid. Detta gör besluten om nedskärningar kortsiktiga och direkt skadliga.
 

 

Kom också ihåg att studierna inte är allt. Det är få som ångrar att de aktiverat sig i studerandeföreningar eller studerandekåren. Det kan ge värdefulla erfarenheter, kunskaper och nätverk som håller livet ut. Minst lika viktigt är det att annars också ha balans i sitt personliga liv. Att låta sig må bra. Det behövs tillräckligt med sömn och motion, men också tillräckligt med tid för vänner och fritid. Lägg märke till varandra, bry er om varandra. Uppmuntra och stöd din kompis, och var inte rädd att söka hjälp om något börjar kännas övermäktigt. Det finns alltid lösningar. Att det finns en fungerande hälsovård även för yrkeshögskolestuderande är naturligtvis också väldigt viktigt. Se till att ni använder den. Den finns till för er.

 

Vårt land kommer bland annat att behöva företagare, ingenjörer och kreatörer som utvecklar produkter som tilltalar såväl den nationella som den globala marknaden. Vi behöver kreativa lösningar inom vård och omsorg och säkert en hel del ny teknologi, men aldrig kommer apparater och teknologi att fullt ut kunna ersätta händer och mänsklig kontakt. Om någonstans så är det inom vård, skola och omsorg som behovet av svenskspråkig och tvåspråkig personal också måste kunna tryggas på sikt. Därför är Novias roll är central. Vårdens behov av personal i framtiden kommer att vara betydande och jag hör till dem som tror att vi inte kommer att klara att täcka det behovet med enbart ”egen” arbetskraft. Därför kan vi inte vara främmande för invandring, inte bara inom vården utan samhället överlag.

 Vi, som människor, behöver samvaro och en känsla av delaktighet för att må bra. Vi behöver få använda alla våra sinnen. Här kommer kulturen in som en starkt bärande ingrediens i våra samhällen. Kulturen ökar bevisligen vårt välmående och för oss finlandssvenskar är det naturligtvis viktigt att vi har möjlighet att också inom musik, teater, bildkonst och andra kulturämnen få vår utbildning på svenska. Detta för att vi även i framtiden ska ha en finlandssvensk kulturautonomi.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00