Båtskatten är löjlig

08.09.2016 kl. 09:46
Diskussionen om den båtskatt som regeringen Sipilä tänker införa går het. Med all orsak.

Har man en båt som enligt båtregistret är längre än 5,5 meter eller har en motoreffekt på minst 15 kilowatt (20,4 hästkrafter) uppbärs uppskattningsvis 100–300 euro i skatt från och med 2017.
Skatten skulle också gälla motorcyklar, mopeder och motorkälkar – som deras ägare redan betalat både mervärdesskatt och inte helt modesta bränsleskatter för.
Förslaget är dock inte nytt. Det dök upp redan i regeringsförhandlingarna våren 2011, starkt påhejat av vänsterpartierna och De gröna.
Jag lyckades dock torpedera förslaget genom att visa att det var socialt orättvist: båtskatten hade varit platt, lika stor för lågpensionstagarens 25-hästars aktersnurrebåt som för miljonärens trettio meters muskelbåt.

Förslaget föll sedan, föga överraskande, på sin egen omöjlighet.
Nu är förslaget igen på bordet och kommer så småningom till riksdagen.
Jag tänker definitivt att motsätta mig det.
Nej, inte för att jag skulle förneka statens behov av mera skatteinkomster. Inte heller för att skatten skulle knäcka särskilt många båtägare. Däremot vore båtskatten dyr att både administrera och bära upp.

Dessutom tycks de bärande argumenten för skatten vara minst sagt fåniga. Eller vad sägs om sannfinländarnas ordförande, utrikesminister Timo Soinis ord: med båtskatten kommer man äntligen åt ”herrarnas lustjakter och yuppieskotrar”.
Varför sade Soini inget om pensionärens eller den långtidsarbetslösas gamla aktersnurrebåt?
Båtskatten är också en olycklig skatteform. I finländsk skattepolitik har vi längre försökt undvika punktskatter av det slag Aho-regeringen (1991–95) var duktig på.
Vi minns ju charterskatten på utlandsresor, teleskatten på våra telefonräkningar och den berömda ”tillfälliga” fordonsskatten, vars tillfällighet nu är inne på sitt tredje decennium.
Varför är då punkskatter dåliga? Jo, eftersom deras enda uppgift är den fiskala, alltså att hämta in skatter. De har sällan någon nämnvärd styrande effekt. Punktskatterna är inte förankrade i ett skattepolitiskt helhetstänkande och blir därför svåra för vanligt folk att begripa sig på.

 

Därtill är punkskatter, speciellt nya sådana, alltså dyra att administrera och bära upp. Hur mycket av de tilltänkta 50 miljonerna skulle gå till utpostning och byråkrati?
Dessutom är båtregistret enligt uppgift inte helt uppdaterat. Vissa skulle betala, andra kanske inte.
Båtskatten är onödig, olycklig och orättvis. Staten behöver mera skatteinkomster, men genom en politik och befrämjar sysselsättning, företagsamhet och flit. Det är en klar bättre väg att gå än att förvandla landets alla 200 000 båtägare till punkskatteboskap – för att man vill komma åt ”herrarnas lustjakter i och yuppieskotrar”.

Stefan Wallin

Gruppanföranden

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00