Båtskatten – populistisk plakatpolitik

06.09.2016 kl. 10:43



Att regeringen enats om att införa en båtskatt från nästa år känns lite som ett dåligt skämt.

Finland har 378 400 arbetslösa. Arbetslösheten kostar över 6 miljarder euro per år. Men, i stället för att vidta seriösa åtgärder för att få upp sysselsättningen och få fler finländare i jobb prioriterar Sannfinländarna i budgetförhandlingarna att driva igenom en ny byråkratisk båtskatt, som tidigare regeringar konstaterat att knappt kommer inbringa några nettopengar, eftersom den lär bli så krånglig att driva in.

 

Timo Soini motiverade båtskatten triumferande med att få klämma åt "herrarnas lustjakter och juppyskotrar". Det verkar som att vår utrikesminister borde tillbringa lite mer tid i den finländska och åländska verkligheten. För i den finländska och åländska skärgården hittar man inte många båtar som skulle platsa i Cannes eller Monte Carlo. I stället riskerar det att drabba vanliga styrpulpetare och andra båtar som människor behöver i sina vardagliga liv på sommaren, och för många också andra årstider. Båtarna beskattas redan vid inköp. Båtarnas bränsle vid användning likaså. Dessutom riskerar skatten att påverka skärgårdsturismen och den finländska småbåtstillverkningen negativt vilket i sin tur skulle vara dåligt för den finländska ekonomin.

 

Det är tråkigt när de politiska prioriteringarna börjar utgå från behovet av att fixa krisande gallupsiffror i stället för att fixa verkliga problem i ett krisande samhälle. För om en utrikesminister, som också råkar vara vice statsminister, uttrycker sig så populistiskt om en ny skatt är det ett tecken på att något inte står rätt till i samhället, regeringen eller Sannfinländarna.

 

Den nya skatten ska nu beredas och det mesta är ännu oklart. Den bästa lösningen skulle vara att låta bli att införa båtskatten överhuvudtaget. Finansministeriets tjänstemän måste få arbeta med saker som kan få fart på ekonomin i stället för att införa mer byråkrati och nya skatter som knappt hämtar in några pengar. Det arbetet borde också regeringen fokusera på.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37