Statsministerns upplysning med anledning av folkomröstningen i Förenade kungariket

01.07.2016 kl. 10:36
Gruppanförande 1.7 2016, Anna-Maja Henriksson, Svenska riksdagsgruppen

Värderade talman,

Premiärminister David Camerons nederlag i folkomröstningen om EU är den enstaka mest betydelsefulla händelsen i Europa sedan Berlinmuren föll 1989. Så kommenterar Sveriges förra stats- och utrikesminister Carl Bildt Brexit och det är lätt att hålla med.

Storbritanniens utträde är en historiskt revolutionerande händelse som förändrar Europa. Vad det innebär vet vi inte ännu. Kaoset i den brittiska inrikespolitiken verkar totalt. Det tycks inte finnas någon klar plan på hur man ska gå vidare. Kanske man trots allt inte riktigt insåg konsekvenserna av folkomröstningen.

 

Trots att Cameron har gjort en kardinal felbedömning och lyckats splittra sitt eget parti, sitt land och skapa instabilitet i EU så är det en given utgångspunkt för Finland att i detta svåra läge förhålla sig sakligt till Storbritannien. Förenade kungariket har alltid varit ett viktigt land för Finland både politiskt och ekonomiskt.

Vad vi behöver nu är ett klart besked från britterna. Perioden av osäkerhet bör bli så kort som möjligt. Förhandlingarna om ett nytt avtal måste startas. På inga villkor kan EU bli ett smörgåsbord där man tar de bitar som smakar bäst. Storbritannien tvingas nu stå upp för konsekvenserna av sitt eget beslut.

 

Värderade talman,

Svenska riksdagsgruppen finner regeringens, eller kanske utrikesminsterns, hållning minst sagt märklig. Vad vill utrikesminister Soini signalera med sina uttalanden? Utåt sett verkar utrikesministerpartiet ägna sitt åt dubbelspel då sannfinländska ledamöter flaggar för att man även i Finland borde rösta om ett utträde.

Det är ingen hemlighet att Soini länge sympatiserat och samarbetat med förgrundsfiguren för Brexit-kampanjen, den populistiska EU-skeptikern Nigel Farage. Mot den bakgrunden är det inte förvånande att vår utrikesminister har svårt att välja vilket ben han ska stå på. Omvärlden måste veta vad Finlands linje är. Om vår utrikesminister gör anspelningar som är helt emot regeringsprogrammet och mot Finlands officiella ståndpunkt skadas Finlands anseende. Hur ska trovärdigheten i Finlands linje garanteras?

 

Värderade talman,

Vi behöver mer Europa, inte mindre. Det är Svenska riksdagsgruppens entydiga ståndpunkt. Det är nyttigt för var och en, också i den här salen, att fundera var vi skulle vara utan EU.

Utan EU skulle vi sakna potentialen med en stark inre marknad, utvecklade regioner, ERASMUS-studentutbytet, fria rörligheten, miljö- och klimatsamarbetet, Schengenavtalet och den gemensamma valutan. För att inte glömma freden och säkerheten, som EU har garanterat i 70 år.

Nu behöver Finland ännu mer än tidigare vara en aktör som tar ansvar och söker lösningar för Europas framtid. Alla vet att det starkaste stödet för Brexit fanns hos den äldre befolkningen. Skulle de unga britterna ha fått bestämma skulle det aldrig ha blivit något utträde.

 

Vi bör ge de unga framtidstro för ett bättre Europa och ett bättre öppnare EU. Det lyckas inte om medlemsländer kryper in i sitt skal och blinda för de gemensamma fördelarna börjar försvara enbart egna intressen.

Vår vision är ett öppet, optimistiskt, mer socialt, jämställt och tolerant Europa.

Till följd av Brexit har Europa, EU och medlemsländernas ledare och regeringar orsak att se sig i spegeln. EU ska kunna kritiskt se över sina funktioner så att unionen på riktigt kan vinna medborgarna på sin sida.

Statsminister Sipilä har rätt då han säger att brytningslägen även innebär möjligheter, om man förstår att utnyttja dem.

 

Den brittiska folkomröstningen visar att rådgivande folkomröstningar måste användas med urskiljning. Genom att ge stort rum för osanna populistiska yttringar, som trummas ut av den oseriösa tabloidpressen, sätts mycket på spel.

Då vi summerar detta ska det också bli sagt att det brittiska folket blev under kampanjen bedraget med direkta lögner som saknar motstycke. Att reklamaffischer på bussar lovade 350 miljoner pund till för vården varje vecka om landet lämnar EU är kanske det mest flagranta exemplet. Om detta skulle handla om annat än politik skulle det betraktas som grovt bedrägeri – varken mer eller mindre.

 

Svenska riksdagsgruppen säger nej till högerpopulisternas framfart i Europa. Vi vill erbjuda ett annat alternativ som bygger på ansvar för ett bättre gemensamt Europa.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50