Parlamentarism

23.06.2016 kl. 08:08
I Finland har tre riksdagspartier fått nya ordförande, en av dem är vår egen Anna-Maja Henriksson. Samlingspartiets nya ordförande har just presenterat sin nya ministerlista, där han själv byter uppgift och vi får två nya ministrar. Alla dessa val, gjorda i demokratisk och vad gäller ministrarna, i parlamentarisk ordning, kommer att påverka vårt samhälle och våra liv i större eller mindre utsträckning.

Utöver detta pågår det några processer ute i världen som kommer att påverka oss minst lika mycket om inte ännu mera och där våra påverkningsmöjligheter som finländare är ytterst begränsade. Då tänker jag på britternas omröstning om utträde ur EU idag torsdag, på presidenvalskampanjen i USA där det finns en reell risk att kverulanten Donald Trump blir president och den allt starkare nationalismen i Ryssland som påverkar västvärldens hela säkerhetspolitisk omgivning.

 

Fast dessa tre processer inte i sig har någon koppling alls till varandra så finns det klara likheter mellan dem. I Storbritannien har Brexit-sidans kampanj blivit allt mera inskränkt och till och med direkt rasistisk ju närmare omröstningen vi kommit. Brexit-sidan har till och med publicerat obehagligt kampanjmaterial med mörkhyade flyktingar i långa rader som hotar ta över Storbritannien om de fortsätter som EU-medlemmar. Donald Trumps politiska budskap varierar men en viktig del i hans kampanj består av att skapa motsättningar mellan amerikaner och mexikaner, mellan amerikaner och muslimer och ge sken av att USA blir starkt om man stänger gränserna mot omvärlden. Ryssland har tagit många steg mot isolationism under president Putins nuvarande period. Putin har visat för omvärlden att Ryssland struntar i internationell rätt och till och med angriper andra länder militärt. Här i Finland syns resultatet av det i en förändrad inställning till Nato.

 

Om britterna idag röstar för ett utträde ur EU så kommer börserna att sjunka kraftigt, vår export till Storbritannien att minska och vi får skriva ner Finlands tillväxtprognos. Om Donald Trump blir vald till president i USA kommer motsvarande att hända. Och den debatt om skärpta regler för familjeåterförening som förts i riksdagen de senaste veckorna visar att främlingsfientligheten och de stängda gränsernas politik också har ett starkt stöd i regeringsparternas led.

 

Österbotten har utvecklats till det mest exportinriktade landskapet i hela Finland tack vare att vi varit öppna mot omvärlden, rest till andra länder och tagit med oss nya intryck och kunskaper. Det arvet ska vi hålla fast vid. Trevlig sommar!

Mats Nylund

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om mänskliga rättigheter

För att Finlands människorättspolitik utåt ska vara trovärdig gäller den gamla goda visdomen att det gäller att först sopa rent för egen dörr. Svenska riksdagsgruppen välkomnar därför att denna fjärde redogörelse också täcker respekten för de mänskliga rättigheterna och grundläggande fri- och rättigheterna i det egna landet.
09.09.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsrådets långsiktiga energi- och klimatstrategi

Utmaningarna har växt ytterligare för regeringens långsiktiga energi- och klimatstrategi under vintern och våren. Den ekonomiska nedgången har ytterligare försämrat ekonomin och därmed också höjt ribban en aning för ekonomiska satsningar på klimatpolitiken.
17.06.2009 kl. 15:45

Statsministerns upplysning om det ekonomiska läget

Det är minsann inget lätt jobb att sköta Finlands ekonomi i dagens situation. Det är osäkert och det är snabba förändringar som gör det nästan omöjligt att förutspå den ekonomiska utvecklingen.
17.06.2009 kl. 11:15

Responsdebatt om redogörelsen om Finlands säkerhets- och försvarspolitik

Svenska riksdagsgruppen har många gånger framhållit att EU är den samarbetsram inom vilken Finland ska stärka säkerheten såväl i Europa som ur ett globalt perspektiv. Säkerheten och stabiliteten i EU och övriga Europa stärks genom den mångomtalade solidaritetsklausulen.
16.06.2009 kl. 13:55

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35