Medmänsklighet i asylpolitiken

11.06.2016 kl. 08:46
Förra helgen uppmärksammade tidningen Helsingin Sanomat i ett reportage ett exempel på hur Finlands utlännings- och asylpolitik omvandlas i praktiken.

Reportaget handlar om en irakisk familj bosatt i Finland som just fått brev från Migrationsverket. Mannen i familjen beviljades för flera år sedan asyl och permanent uppehållstillstånd i Finland. Han var elitidrottare i ett lag som var i fara och där elva av 15 spelare dödats. Till Finland flyttade också hans hustru och tillsammans har paret två barn, en treårig dotter och en tre månader gammal baby. Familjen ansökte om möjligheten till familjeåterförening så att hela familjen kunde få möjlighet att stanna i Finland.

 

Migrationsverket, som är ansvarig myndighet, beslöt dock att det inte finns skäl att bevilja asyl till mamman i familjen. Även om det är för farligt för pappan att återvända till Irak, så är det inte det för mamman. Därför ska mamman och den treåriga dottern utvisas. Pappan och den tre månader gamla babyn får stanna, i alla fall tills vidare. För något permanent beslut om den tre månader gamla babyns framtid har ännu inte fattats.

 

Eftersom mammans liv inte bedöms vara i fara i Irak och mannens inkomster är för små för att försörja familjen beslöt Migrationsverket om utvisningen, enligt det regelverk om familjeåterförening som finns. Även om Migrationsverket, enligt samma regelverk, skulle ha möjlighet att bevilja hela familjen asyl på humanitära grunder följer verket bara det regelverk som regering och riksdag fastställt.

 

Det befintliga regelverket, som det här beslutet grundar sig på, är redan nu mycket strängt. Regeringen har ändå föreslagit ytterligare skärpningar i ett led att försöka göra Finland så oattraktivt för flyktingar och migranter som möjligt. För tillfället behandlar riksdagen ett förslag som är så hårt och kallt att det riskerar att krama ur den sista bit av medmänsklighet och humanism som funnits i vårt lands asylpolitik.

 

Det har aldrig varit lätt att få stanna i Finland. Det visar det här fallet med all önskvärd tydlighet. Migrationsverkets orimliga tolkning av lagen, som leder till att en familj med barn kan splittras, borde i stället göra att regeringen skulle komma med korrigeringar till den befintliga lagen så att det här inte kan hända. Regeringen kan – och borde – ännu göra det.

 

Vi ska inte ha fri invandring till Finland eller EU, och det finns en gräns för hur många asylsökande och migranter ett land klarar av att hantera. Men det finns också en gräns för när en politik slutar vara human och mänsklig. Där är vi nu. Att splittra en familj och modern från hennes nyfödda barn är inte bara omänskligt och inhumant, det försvårar också integrationen då det ökar risken för rotlöshet och utanförskap.

 

Hittills i år har Finland tagit emot 2949 asylsökningar. Det är en bråkdel av de 32476 ansökningar som kom förra året. Av de som ifjol sökte asyl har 7466 beslut fattats, som innebär att 1879 av de sökande får rätt att stanna.

 

Att antalet ansökningar minskat betyder inte att världen skulle vara en säkrare plats i år än förra året. Bistånd och hjälp på plats har sällan varit så viktigt som nu. Vi får heller aldrig glömma att det i dessa sammanhang bakom varje siffra finns en människa, som du och jag. Som liten fick jag lära mig att man ska behandla andra på det sättet man själv vill bli behandlad. Det gäller också idag. Att Migrationsverket nu överväger ompröva sitt beslut om den irakiska familjen ger i det här hänseendet en strimma av hopp.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37