Medmänsklighet i asylpolitiken

11.06.2016 kl. 08:46
Förra helgen uppmärksammade tidningen Helsingin Sanomat i ett reportage ett exempel på hur Finlands utlännings- och asylpolitik omvandlas i praktiken.

Reportaget handlar om en irakisk familj bosatt i Finland som just fått brev från Migrationsverket. Mannen i familjen beviljades för flera år sedan asyl och permanent uppehållstillstånd i Finland. Han var elitidrottare i ett lag som var i fara och där elva av 15 spelare dödats. Till Finland flyttade också hans hustru och tillsammans har paret två barn, en treårig dotter och en tre månader gammal baby. Familjen ansökte om möjligheten till familjeåterförening så att hela familjen kunde få möjlighet att stanna i Finland.

 

Migrationsverket, som är ansvarig myndighet, beslöt dock att det inte finns skäl att bevilja asyl till mamman i familjen. Även om det är för farligt för pappan att återvända till Irak, så är det inte det för mamman. Därför ska mamman och den treåriga dottern utvisas. Pappan och den tre månader gamla babyn får stanna, i alla fall tills vidare. För något permanent beslut om den tre månader gamla babyns framtid har ännu inte fattats.

 

Eftersom mammans liv inte bedöms vara i fara i Irak och mannens inkomster är för små för att försörja familjen beslöt Migrationsverket om utvisningen, enligt det regelverk om familjeåterförening som finns. Även om Migrationsverket, enligt samma regelverk, skulle ha möjlighet att bevilja hela familjen asyl på humanitära grunder följer verket bara det regelverk som regering och riksdag fastställt.

 

Det befintliga regelverket, som det här beslutet grundar sig på, är redan nu mycket strängt. Regeringen har ändå föreslagit ytterligare skärpningar i ett led att försöka göra Finland så oattraktivt för flyktingar och migranter som möjligt. För tillfället behandlar riksdagen ett förslag som är så hårt och kallt att det riskerar att krama ur den sista bit av medmänsklighet och humanism som funnits i vårt lands asylpolitik.

 

Det har aldrig varit lätt att få stanna i Finland. Det visar det här fallet med all önskvärd tydlighet. Migrationsverkets orimliga tolkning av lagen, som leder till att en familj med barn kan splittras, borde i stället göra att regeringen skulle komma med korrigeringar till den befintliga lagen så att det här inte kan hända. Regeringen kan – och borde – ännu göra det.

 

Vi ska inte ha fri invandring till Finland eller EU, och det finns en gräns för hur många asylsökande och migranter ett land klarar av att hantera. Men det finns också en gräns för när en politik slutar vara human och mänsklig. Där är vi nu. Att splittra en familj och modern från hennes nyfödda barn är inte bara omänskligt och inhumant, det försvårar också integrationen då det ökar risken för rotlöshet och utanförskap.

 

Hittills i år har Finland tagit emot 2949 asylsökningar. Det är en bråkdel av de 32476 ansökningar som kom förra året. Av de som ifjol sökte asyl har 7466 beslut fattats, som innebär att 1879 av de sökande får rätt att stanna.

 

Att antalet ansökningar minskat betyder inte att världen skulle vara en säkrare plats i år än förra året. Bistånd och hjälp på plats har sällan varit så viktigt som nu. Vi får heller aldrig glömma att det i dessa sammanhang bakom varje siffra finns en människa, som du och jag. Som liten fick jag lära mig att man ska behandla andra på det sättet man själv vill bli behandlad. Det gäller också idag. Att Migrationsverket nu överväger ompröva sitt beslut om den irakiska familjen ger i det här hänseendet en strimma av hopp.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15