Vad är humant och rimligt?

12.06.2016 kl. 08:44
Vi har de senaste dagarna engagerats av familjen från Irak där pappan har fått asyl och uppehållstillstånd i Finland, men mamman och familjens 3-åring utvisas. Dessutom har paret ett spädbarn, vars uppehållstillstånd är oklart.

Det är bra att HFD såg till att det blev timeout i processen och satte verkställighetsförbud på utvisningsbeslutet.

Migrationsverkets beslut blottar tydligt att vi har en lag om familjeåterförening som ger rum för sådana snäva tolkningar som jag bedömer att inte var lagstiftarens avsikt. Det är både orimligt och inhumant att splittra en familj som detta utvisningsbeslut nu gör, ifall det verkställs.

 

Då det gäller invandrare och flyktingar borde barnets fördel beaktas i alla lägen. Det bör vara något helt fundamentalt även i myndigheternas hantering av enskilda fall.

Barnets fördel var även det som grundlagsutskottet underströk i sitt färska utlåtande över regeringens förslag till ytterligare skärpning av utlänningslagen. Lagförslaget behandlas som bäst i riksdagens förvaltningsutskott.

I detta läge – då vi ser vad tolkningen av lagen leder till då det gäller familjeåterföreningar– är det direkt nedslående att regeringen driver på en skärpning. Det vittnar om ett synnerligen hårt och rått samhällsklimat, där alla barns rätt till sin familj inte mera sätts i första rummet.

Det är lätt för mig att förenas med Thomas Blomqvist, som är vår grupps medlem i förvaltningsutskottet, som säger att lagen borde ändras helt i motsatt riktning än vad regeringen föreslår.

Allt annat är inhumant och orimligt. Sannfinländarnas agenda när det gäller utlänningslagen känner vi till, men är det verkligen också Centerns och Samlingspartiets linje? Det går ännu att dra förslaget tillbaka, och jag hoppas vår statsminister nu skulle sätta ner foten.

Jag efterlyser nytänkande av regeringen. Påhejade av Sannfinländarnas i grunden mycket avoga inställning till invandring håller regeringen steg för steg på skärpa utlänningslagen med målsättningen att Finland inte ska framstå som ett attraktivt land. Är det ett sådant Finland vi vill ha som präglas av allmän negativism, missunnsamhet och främlingsfientlighet? Nej, det parti som jag representerar har en helt annan vision och andra värderingar.

 

Det är viktigt att våra myndigheter har klart för sig vad som avses med barnets fördel. De bestämmelser vi har får inte tolkas mot FN:s konvention om barnets rättigheter. Enligt den ska ett barn inte hållas åtskilt från sina föräldrar mot sin vilja, utom när det är barnets bästa.

Fallet med Irakfamiljen visar att skärpningen av utlänningslagen inte borde godkännas. I stället borde en ny lagberedning startas som leder till att dylika familjetragedier utesluts. Vi vet alla vilket värde det har för att integrationsprocessen ska lyckas att familjen kan hålla ihop.

 

Inkommande veckoslut samlas många partier till partikongresser runt om i landet. Då ges många möjlighet att diskutera samhällsklimatet i landet och vägen framåt för att lyfta Finland
Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30