Vårdreformspusslet

10.06.2016 kl. 08:39
Vårdreformen, eller landskapsreformen som den kanske borde kallas numera, går sakta vidare. Det senaste som hänt är att den s.k. valfrihetsarbetsgruppen för ett par veckor sedan överlämnade sin rapport till minister Rehula

Arbetsgruppen föreslår att alla ska kunna välja vilken vårdcentral man vill anlita. Speciellt på större orter där det uppstår konkurrens kan valfriheten förbättra möjligheterna till bra vård. Också efter att ha tagit del av rapporten tycker jag ändå att det återstår en hel del frågor. Inte minst är jag intresserad av hur man ska kunna garantera vård också på svenska med den här modellen.

 

Samtidigt, men tyvärr inte som en del av vårdreformen, gav regeringen sitt förslag till ny jourförordning. Enligt regeringens förslag ska det finnas endast tolv sjukhus med fullskalig dygnet runt jour i landet. Inget av de sjukhus som föreslås kan sägas vara tvåspråkigt. I Österbotten ska Seinäjoki centralsjukhus ansvara för den omfattande jourverksamheten istället för Vasa centralsjukhus som redan nu har en fullskalig och fullständigt tvåspråkig jourverksamhet. Det är en oacceptabel lösning. I en situation där två motsvarande alternativ ställs mot varandra, så som i fallet Seinäjoki-Vasa, bör man alltid göra det valet som är bättre för minoriteten. I det här fallet Vasa.

 

Vilken roll de tidigare kretssjukhusen har i framtiden är också oklart. I motiveringarna till förordningen sägs klart ut att all kirurgisk verksamhet och alla jour borde flyttas till större sjukhus. Halmstrået som kan vara ganska starkt är att sjukvårdsdistrikten ges rätt att besluta i den här frågan. När det gäller Nyland har HNS:s (Helsingfors och Nylands Sjukvårdsdistrikts) vd Aki Lindén konstaterat att det inte är ändamålsenligt eller ens möjligt att koncentrera de här funktionerna mera än vad som man gör i dag. Tvärtom anser jag att man borde se över arbetsfördelningen så att patienter från hela HNS-området kan remitteras till Raseborg i större utsträckning än idag.

 

Förslaget är nu på utlåtanderunda, men det är mycket svårt att ta ställning till ett förslag som helt och hållet saknar en bedömning av de språkliga konsekvenserna. Därför måste det omedelbart göras en bedömning av de följder förslaget har för den svenskspråkiga befolkningens möjligheter att få vård på eget språk.

 

Det är viktigt att man inte på någon nivå nu fattar förhastade beslut. Kravet att en språkkonsekvensbedömning och andra konsekvensbedömningar genomförs innan beslut fattas gäller såväl regeringen, sjukvårdsdistrikten som kommunerna. Min åsikt är att det måste gälla också när framtiden för tex barnpsykiatrin vid Raseborgs sjukhus avgörs.

 

Trots de ekonomiskt utmaningar vi har i Västnyland är det viktigt att vi navigerar så att vi inte kör vårt eget sjukhus på grund. Vi behöver en fungerande arbetsfördelning inom HNS och ett fungerande lokalt sjukhus också efter vårdreformen.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om mänskliga rättigheter

För att Finlands människorättspolitik utåt ska vara trovärdig gäller den gamla goda visdomen att det gäller att först sopa rent för egen dörr. Svenska riksdagsgruppen välkomnar därför att denna fjärde redogörelse också täcker respekten för de mänskliga rättigheterna och grundläggande fri- och rättigheterna i det egna landet.
09.09.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsrådets långsiktiga energi- och klimatstrategi

Utmaningarna har växt ytterligare för regeringens långsiktiga energi- och klimatstrategi under vintern och våren. Den ekonomiska nedgången har ytterligare försämrat ekonomin och därmed också höjt ribban en aning för ekonomiska satsningar på klimatpolitiken.
17.06.2009 kl. 15:45

Statsministerns upplysning om det ekonomiska läget

Det är minsann inget lätt jobb att sköta Finlands ekonomi i dagens situation. Det är osäkert och det är snabba förändringar som gör det nästan omöjligt att förutspå den ekonomiska utvecklingen.
17.06.2009 kl. 11:15

Responsdebatt om redogörelsen om Finlands säkerhets- och försvarspolitik

Svenska riksdagsgruppen har många gånger framhållit att EU är den samarbetsram inom vilken Finland ska stärka säkerheten såväl i Europa som ur ett globalt perspektiv. Säkerheten och stabiliteten i EU och övriga Europa stärks genom den mångomtalade solidaritetsklausulen.
16.06.2009 kl. 13:55

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35