Måttet är rågat för våra bönder

04.06.2016 kl. 06:28
För ungefär 3 månader sedan var Senatstorget i Helsingfors en parkeringsplats för traktorer. Cirka 5000 jordbrukare från hela landet samlades till demonstration för att påminna regeringen om att det finländska jordbruket för tillfället befinner sig i kris

Sanktionerna mot Ryssland, försenade stödbetalningar, sänkta priser och utmanande väderförhållanden har slagit hårt mot vår inhemska matproduktion och bönderna har all rätt att vara upprörda! Det var en av de största bondemanifestationerna man sett i vår huvudstad. Ett nödrop från våra jordbrukare och en klar signal och vädjan om att något måste göras. Och vad har hänt? Jo, ingenting!

Det hade funnits en chans att korrigera saken då regeringen i veckan gav sin andra tilläggsbudget för i år. Men den chansen togs inte, vilket är svårt att förstå.

Den centerledda regeringen har inte med en enda konkret åtgärd visat att man vill underlätta vardagen för våra jordbrukare. Efter demonstationen i mars skedde en del förändringar på chefsnivå på Landsbygdsverket men utöver det har åtgärderna lyst med sin frånvaro. I regeringsprogrammet står det skrivet att den finländska matproduktionens lönsamhet ska förbättras och att den tunga byråkratin ska lättas. Detta är målsättningar som jag gärna omfattar, men jag undrar när regeringen tänker ta itu med arbetet att förverkliga dem? Det börjar nämligen blir ganska bråttom.

Att jordbrukarna inte fått sina stöd utbetalda i tid är fullkomligt oacceptabelt! Vilken annan yrkesgrupp skulle vänta på sin lön på samma sätt som bönderna tvingas göra? Dessutom har jordbrukets inkomster sjunkit med ca 40 procent under de senaste åren. I medeltal har inkomsterna sjunkit till 9 700 euro per gård enligt Naturresurscentralen (Luke).

Det är otroligt viktigt att vi har tillgång till inhemsk och närproducerad mat i framtiden. Vi är många som vill äta grönsaker, kött, fisk och spannmål från finländska gårdar, och kunna lita på att maten vi äter är ren och högklassigt producerad. Därför kan vi inte lämna våra matproducenter i en sådan utsatt situation som de nu är i.

Jag och mina kollegor i Svenska riksdagsgruppen anser att situationen är så ohållbar att vi tillsammans med Kristdemokraterna, de Gröna och Vänsterförbundet valt att göra en interpellation om regeringens jordbrukspolitik. Regeringen har helt enkelt inte visat att den tagit lantbrukskrisen på allvar. Vi vill se till att regeringen öppnar ögonen och skrider till konkreta åtgärder, för det behövs nu.

Låt mig också passa på att gratulera alla nyblivna studenter och alla som nu fått sin examen. Låt ”Den blomstertid nu kommer med lust och fägring stor” också inge hopp om en ljusnande framtid för vårt lantbruk.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30