Inse fakta och se framåt

04.06.2016 kl. 06:26
All vishet bygger på att erkänna fakta, konstaterade J.K. Paasikivi i tiderna. När undertecknad för mer än fem år sedan varnade för att den splittrade kommunstrukturen i Vasaregionen och Österbotten riskerar att göra Seinäjoki till vårdcentrum i gamla Vasa län samt hotar såväl landskapsbiblioteket som övriga funktioner längs med kusten stod många på rad och hånflinade

Nu är vi dock där - och läget är allvarligt. Jag hoppas innerligt att de kommunpolitiker som har kraft, energi och vision att jobba vidare nu inser vad klockan är slagen. Enbart tillsammans syns vi på kartan, och enbart tillsammans kan vi systematiskt och strategiskt skapa en bättre framtid för kommande generationer. De som säger att storleken inte har någon betydelse har sällan arbetat med särskilt stora frågor. Att storleken har avgörande betydelse för byråkrater i Helsingfors och Bryssel har vi tyvärr gott om bevis för.

 

I dagens regering står nyckelministrarna ofta på rad och beklagar sig över hur exporten haltar och hur industriella arbetsplatser försvunnit. Ändå vägrar man spegla och analysera utbildnings- eller vårdreformer i förhållande till det faktum att vi faktiskt har ett område - Vasaregionen och Österbotten - där antalet industriella arbetsplatser under de senaste tio åren faktiskt ökat och där exporten drar exceptionellt bra. Man försvagar medvetet områden som till stora delar försörjer resten av landet. Sådan är tyvärr verkligheten. Själv hade jag min riksdagsvalsöppning på centralsjukhusets cafeteria just för att signalera varför det är så livsviktigt att vi tillsammans och med öppet sinne strategiskt och långsiktigt måste utveckla vår värdeskapande region och dess näringsliv: nämligen för att ha råd och möjlighet att utveckla den för oss alla enskilda människor livsviktiga offentliga servicen. Med den splittrade kommunstruktur vi har idag riskerar vi tyvärr förlora en massa statligt finansierade arbetsplatser i Vasa - och detta drabbar hela regionen, eftersom många av våra goda grannar här får sin utkomst.

 

Från Vasa stads sida har vi lyckats ingå ett tillväxtavtal med staten som ger oss ett nationellt ansvar för utvecklandet av intelligenta energilösningar. Vi har utvecklat en energiutbildningsstrategi som noteras på högsta EU-nivå och en högskolesektor som tillsammans med Umeå slår inte bara vår egen, utan även flera andra huvudstäder. Vasa satsar mer på kultur än någon annan stad i landet och vi bygger idrottsarenor som kommer att betjäna hela regionen i årtionden framåt. Vi har senaste vecka suttit timtal med bl.a. justitieministern för att bädda för att Vasa även blir framtidens justitiecentrum. Såväl Wasaline som Kvarken Hamnar har tack vare Vasas och Umeås långsiktiga strategiska satningar rekordår såväl bakom sig som framför sig. Att projektet Midway Alignment stött på viss patrull i en viss kategori av denna ansökningsrunda i EU innebär enbart att vi arbetar ännu hårdare för att tillsammans med våra svenska vänner och det finanspolitiska ministerutskottets stöd i ryggen så snabbt som möjligt via olika kanaler finna en långsiktig - och om möjligt ännu mer innovativ - lösning för transportstråket i Kvarken som binder samman Norge och Ryssland i det allt viktigare arktiska området. Projektet går vidare, och som allt annat aktivt resultatinriktat strategiskt utvecklingsarbete kan det enbart bedrivas om man samverkar varje dag. Det skulle gynna regionen om vi hade strukturer som möjliggjorde att även starka krafter från våra grannkommuner dagligen skulle delta i utvecklingsarbetet.

 

Vi har nämligen alla möjligheter att utveckla en region som på alla plan - även inom vården - håller toppklass. Men då är det nog dags för alla goda och positiva krafter att inse faktum i den omvärld vi idag befinner oss: en stad - Svenskfinlands huvudstad - med över 100 000 invånare kan på ett helt annat sätt försvara det som finns, men framförallt strategiskt utveckla(!) såväl landsbygden och skärgården som näringslivet, högskolesektorn, sjukvården, infrastrukturen och samverkan över Kvarken. Tillsammans kunde vi vara betydligt starkare!

Joakim Strand

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15