Dags att prioritera jordbruket

04.06.2016 kl. 06:28
Genom detta värdeval så riskerar regeringen verksamheten på 50 000 jordbrukslägenheter som utgör basen för hela Finlands livsmedelsförsörjning som sysselsätter över 300 000 personer.

Nu på fredagen lämnade fyra oppositionspartier in en interpellation om regeringens jordbrukspolitik. En interpellation är oppositionens starkaste maktmedel gentemot den sittande regeringen och det betyder att oppositionspartierna sett situationen som mycket allvarlig innan man tillgriper detta redskap.

 

Den djupa lönsamhetskrisen i jordbruket har många orsaker. Det låga världsmarknadspriset, handeln med Ryssland som kraschat på grund av handelsbojkotten, affärskedjornas billighetskampanj och försenade stödutbetalningar för att nämna de viktigaste. En del kan regeringen påverka mera och andra mindre.

 

Jord- och skogsbruksminister Kimmo Tiilikainen har enligt uppgifter i offentligheten förberett och föreslagit ett krispaket på 48 miljoner euro som var tänkt att ges till riksdagen nu i regeringens andra tilläggsbudget. Det förslaget fick ändå stryka på foten i regeringen. I stället valde man att ge ytterligare 144 miljoner euro till bolaget Terrafame som idag driver Talvivaaragruvan. I riksdagen gav finansminister Stubb ett svagt löfte om att återkomma till jordbruket senare i höst.

 

Prioriteringen är ett klart värdeval. Även om jordbruket får ett krispaket i höst så innebär det att inga tilläggspengar ända hinner nå bönderna mera i år. Först efter att det finns budgetanslag,  kan Jord- och skogsbruksministeriet inleda förhandlingar med producentorganisationerna MTK och SLC, starta lagberedningen och börja skriva nya förordningstexter och ytterligare föra hela paketet till Bryssel för godkännande. Detta innebär att många gårdar tvingas kasta in handduken i väntan på krisåtgärder som ska föra dem över den djupaste svackan.

 

För Terramfame skulle 96 miljoner nu och 48 miljoner senare i höst gett exakt samma resultat som 144 miljoner genast. För många jordbrukare kommer fördröjningen att vara ödesdiger. Den enda orsak jag kan se till denna prioritering är att regeringen inte vill ta obehaglig kritik över kassaflödet till det bottenlösa penninghålet Talvivaara två gånger, nu och på nytt på hösten. Genom detta värdeval så riskerar regeringen verksamheten på 50 000 jordbrukslägenheter som utgör basen för hela Finlands livsmedelsförsörjning som sysselsätter över 300 000 personer. Jag har själv som oppositionspolitiker försökt hitta de positiva sakerna också hos denna regering när det funnits orsak. Nu känner jag bara en djup besvikelse och en växande vrede. Böndernas demonstration för drygt två månader sedan klingade för döva öron.

 

Mats Nylund

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15