Dags att prioritera jordbruket

04.06.2016 kl. 06:28
Genom detta värdeval så riskerar regeringen verksamheten på 50 000 jordbrukslägenheter som utgör basen för hela Finlands livsmedelsförsörjning som sysselsätter över 300 000 personer.

Nu på fredagen lämnade fyra oppositionspartier in en interpellation om regeringens jordbrukspolitik. En interpellation är oppositionens starkaste maktmedel gentemot den sittande regeringen och det betyder att oppositionspartierna sett situationen som mycket allvarlig innan man tillgriper detta redskap.

 

Den djupa lönsamhetskrisen i jordbruket har många orsaker. Det låga världsmarknadspriset, handeln med Ryssland som kraschat på grund av handelsbojkotten, affärskedjornas billighetskampanj och försenade stödutbetalningar för att nämna de viktigaste. En del kan regeringen påverka mera och andra mindre.

 

Jord- och skogsbruksminister Kimmo Tiilikainen har enligt uppgifter i offentligheten förberett och föreslagit ett krispaket på 48 miljoner euro som var tänkt att ges till riksdagen nu i regeringens andra tilläggsbudget. Det förslaget fick ändå stryka på foten i regeringen. I stället valde man att ge ytterligare 144 miljoner euro till bolaget Terrafame som idag driver Talvivaaragruvan. I riksdagen gav finansminister Stubb ett svagt löfte om att återkomma till jordbruket senare i höst.

 

Prioriteringen är ett klart värdeval. Även om jordbruket får ett krispaket i höst så innebär det att inga tilläggspengar ända hinner nå bönderna mera i år. Först efter att det finns budgetanslag,  kan Jord- och skogsbruksministeriet inleda förhandlingar med producentorganisationerna MTK och SLC, starta lagberedningen och börja skriva nya förordningstexter och ytterligare föra hela paketet till Bryssel för godkännande. Detta innebär att många gårdar tvingas kasta in handduken i väntan på krisåtgärder som ska föra dem över den djupaste svackan.

 

För Terramfame skulle 96 miljoner nu och 48 miljoner senare i höst gett exakt samma resultat som 144 miljoner genast. För många jordbrukare kommer fördröjningen att vara ödesdiger. Den enda orsak jag kan se till denna prioritering är att regeringen inte vill ta obehaglig kritik över kassaflödet till det bottenlösa penninghålet Talvivaara två gånger, nu och på nytt på hösten. Genom detta värdeval så riskerar regeringen verksamheten på 50 000 jordbrukslägenheter som utgör basen för hela Finlands livsmedelsförsörjning som sysselsätter över 300 000 personer. Jag har själv som oppositionspolitiker försökt hitta de positiva sakerna också hos denna regering när det funnits orsak. Nu känner jag bara en djup besvikelse och en växande vrede. Böndernas demonstration för drygt två månader sedan klingade för döva öron.

 

Mats Nylund

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30