Jämställdhetens roll för stabiliteten och utvecklingen i samhället.

01.06.2016 kl. 14:45
Jubileumsplenum med anledning av 110 år av kvinnlig rösträtt. Gruppanförande hållet av ledamot Eva Biaudet.

Värderade talman,

När vi mäter mänsklig utveckling idag utgår mätarna alltid från hur väl kvinnors ställning och jämställdhets utvecklats. Det är med stor beundran vi idag även firar aktivisterna för kvinnors rösträtt som först i världen lyckades göra kvinnor även politiskt valbara. Början var inte lätt. Det dröjde mer än 50 år innan andelen kvinnor i Riksdagen översteg 10 procent och började växa ordentligt. Ur denna synvinkel är Finland år 1906 ofattbart modernt och progressivt. När jämställdheten ökade fick kvinnor större frihet att bestämma om sina egna liv, att besluta om sin egen kropp och ökad ekonomisk självständighet. Allt detta har skapat välmående även för deras familjer och för samhället.  Då Finland idag toppar världsrankingar vilar denna framgång även på kvinnornas arbete. Jämställdhet har blivit en del av den finländska identiteten och vårt internationella brand.

År 1991 var 38,5 procent av de invalda riksdagsledamöterna kvinnor. Det rörde sig då om ett världsrekord, som jag fick vara delaktig till. Svenska riksdagsgruppen har under dessa 110 år haft bara 20 kvinnliga ledamöter, varav sex av dem började redan under de första åren: Dagmar Neovius, Hedvig Sohlberg, Vera Hjelt, Augusta Krook, Jenny af Forselles och Annie Furuhielm.

 

Jag är tacksam för starka kvinnor, såsom Elisabeth Rehn och Margareta Pietikäinen, som guidade mig som ung ledamot i det feministiska tänkandet. Också kvinnor från andra partier har betytt mycket för mig. Som talman gjorde Riitta Uosukainen riksdagsarbetet mer familjevänligt, president Tarja Halonen var alltid beredd att ge sin unga politikerkollega stöd och Sirkka-Liisa Anttila visade att enträgenhet och tron på rätten att vara sig själv också som kvinna är det enda sättet att klara sig i politiken. Kvinnorna har förenats av en politisk agenda som den politiska vänster-höger-skalan inte räcker till för att beskriva.

 

Det har nu gått 110 år och fortfarande är många av de utmaningar som kvinnor lyft fram i politiken olösta. Här i riksdagen är indelningen i kvinno- och mansutskott överraskande stereotyp. De sakkunniga som kallas till utskotten är oftast män, i synnerhet då det handlar om ekonomi. Svenska riksdagsgruppen föreslår att riksdagens jämställdhetsprogram uppdateras och fördjupas så att vi äntligen får till stånd en mer balanserad fördelning, som säkert också kommer att påverka innehållet i politiken. Vi kan briljera i ett internationellt perspektiv, men ska vi nöja oss med en sådan målsättning? Kvinno-organisationernas utlåtande om regeringens jämställdhetspolitiska program är allvarlig läsning som vi inte kan förbigå. Besluten bör granskas särskilt ur jämställdhetsperspektiv. Det är inte många som mera vågar påstå att resultatet då blir sämre.

 

Många av oss har säkert sett kampanjen där David Hasselhoff visar tummen upp och texten gratulerar till valet av en panel bestående av enbart män. Kampanjen har på ett påtagligt sätt visat den diskriminering som förekommer både när ekonomi och jämlikhet debatteras. Kunde vi möjligen komma ihåg Hasselhoff också när politiska beslut fattas, i synnerhet när de könsspecifika konsekvenserna inte har beaktats?

 

Professor Niklas Bruun, som är Finlands företrädare i Cedaw-kommittén, har sagt att många jämställdhetsproblem lätt går att lösa genom lagstiftning.

Svenska riksdagsgruppen förutsätter att föräldraledigheten ändras till 6+6+6 modellen, så att papporna mer jämlikt ansvarar för vården av sina barn. Forskningen visar att kvinnor tappar i lön och får stå tillbaka i karriären när familjen får barn. Karikerat kan man säga kvinnorna stannar hemma med barnen, medan männen avancerar och får lönepåslag. Kvinnornas tid i arbetslivet blir därför kortare, och de får lägre lön och kännbart lägre pension. Det finns således en förklaring till att mer än en tredjedel av alla kvinnor som fyllt 75 år är låginkomsttagare.

 

Vårt största problem i förhållande till de mänskliga rättigheterna är våld mot kvinnor. Flera hundra kvinnor blir varje år utan plats på skyddshem. Till följd av konflikter och brist på jämställdhet ute i världen söker sådana kvinnor och barn skydd hos oss som är offer för sexuellt utnyttjande och våld. SFP förutsätter, att vi skapar tillräckligt många skyddshem. Det bör lyftas till toppen av den politiska agendan. Vi ska garantera skydd för alla, särskilt utsatta kvinnor och barn i vårt land.

 

Det sägs att kvinnorna är en politisk minoritet. Det sägs att majoritetens sätt att behandla minoriteten är ett mått på civilisation. Svenska riksdagsgruppen föreslår att vi tillsammans förbinder oss till att arbeta för att de kvinnliga ledamöternas andel höjs till 50 procent i nästa val. Vi behöver kvinnor för att bygga detta land. Alla behövs.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45