Borgå sjukhus och förlossningsavdelningen behövs

24.05.2016 kl. 11:17
Regeringen offentliggjorde förra veckan sitt förslag till ny jourförordning och annan för sjukhusen relevant lagstiftning. En skärpning sker samtidigt som regeringen betonar att man inom sjukvårdsdistrikten nu borde komma överens om en ny arbetsfördelning. Lagpaketet går nu på utlåtanderond och bland annat kommunerna har möjlighet att uttrycka sin åsikt före medlet av september.

Förslaget till ny jourförordning väcker många frågor. Kravet på 1000 förlossningar per år finns kvar, likaså möjligheten att av social- och hälsovårdsministeriet ansöka om dispens från kravet. Det nya är, att då den nya jourförordningen träder ikraft 1.1.2017, måste beslutet om att ansöka om dispens fattas enhälligt av sjukvårdsdistrikten. Vilket i vårt fall innebär att styrelsen för Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) måste vara enhälligt i sitt beslut för att ministeriet alls ska behandla ansökan om dispens.

 

Kravet på enhällighet är unikt, övrigt beslutsfattande sker via majoritetsbeslut. Förslaget är minst sagt märkligt ur demokratiskt synvinkel.

 

Övriga paragrafer om jourverksamheten torde ge en viss möjlighet att inom HNS komma överens om vilken jour som ska finnas på de olika sjukhusen. Tolkningarna om vilka effekterna på Borgå sjukhus är, samt när eventuella förändringarna sker, varierar i skrivande stund. Frågetecknen är många ännu. Men förändringar eller försämringar får vi nog förbereda oss på.  

 

På grund av de många frågetecknen är det nu viktigt att kommunerna i östra Nyland har en gemensam vision och vilja att trygga så många funktioner som möjligt vid Borgå sjukhus. Kommunerna måste koordinera sina åsikter så att vi utåt presenterar samma vision.

 

Vi ska nu arbeta på bred front, dels måste vi göra allt vi kan föra trygga förlossningsavdelningens framtid och dels måste vi göra vad vi kan för att trygga sjukhusets framtid. Ifall vi går miste om förlossningarna och med detta även andra funktioer måste vi få något istället och en reservplan behövs. Den nya arbetsfördelningen kan inte enbart innebära att en centralisering av funktioner till huvudstadsregionen.

 

Nämnden för Borgå sjukvårdsområde borde nu fatta beslut om att anhålla om tilläggstid för förlossningsavdelningen. Följande steg blir att försäkra oss om att styrelsen för HNS anhåller om undantag av ministeriet. I det här arbetet behövs alla partiers insats.

 

Dessutom är det oerhört viktigt att kommunerna tillsammans gör allt som står i vår makt för att försvara sjukhusets verksamhet som helhet. Det har talats om möjligheterna att utöka ögonkirurgin, psykiatrin och dialysen. Huruvida det här är realistiskt återstår att se.

 

Jourverksamheten är alldeles central för ett sjukhus verksamhet. Det är absurt att tänka sig att en växande region med ekonomisk bärkraft som är på toppnivå i landet skulle vara utan jour efter klockan 16. Likaså är det otänkbart att de över 15 000 kirurgiska ingrepp som idag utförs på Borgå sjukhus skulle upphöra och överföras till huvudstadsregionens större sjukhus.

 

Kampen är den här gången betydligt svårare. Då vi i östra Nyland i november 2014 gick man ur huse för att visa vår vilja var det lättare eftersom det gällde att få ett organ, styrelsen för HNS, att ansöka om dispens från 1000 förlossningar.

 

Delvis är utmaningen den samma nu, det gäller att lobba för att först nämnden för Borgå sjukvårdsområde och sedan styrelsen för HNS lämnar in ansökan om tilläggstid för förlossningsavdelningen. Men den här gången gäller det också att trygga sjukhusets framtid. Borgå sjukhus måste kunna ge vård åt såväl gammal som ung på både finska och svenska också i framtiden.

 

Kommunerna har en central roll och vi måste nu kunna enas kring frågan om vårt sjukhus. Vi startar nu en kortkampanj där alla som vill kan delta. Samtidigt kommer vi att inleda politiska förhandlingar på olika nivåer för att försäkra oss om att vi kan bevara så mycket som möjligt av Borgå sjukhus.      

 

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00