Insändare

Med världen som arbetsbord

24.05.2016 kl. 11:16

Att vara medlem i riksdagens utrikesutskott är något av det intressantaste jag varit med om i politiken. Där sitter vi, tio tidigare ministrar och fem tidigare partiordförande, och får aktuella rapporter om det mesta av betydelse som händer i vår turbulenta värld.

Utskottet rör också på sig en hel del. Förra veckan var vi i Kuopio och följde med hur Finlands, Sveriges och USA:s flygvapen övade på Rissala flygfält. Två längre resor och några kortare per år hör också till arbetet.

Själva mötesagendan omspänner allt mellan rapporter och sakkunnighöranden om Finlands agerande på EU:s toppmöten och effekterna av regeringens biståndsnedskärningar till läget i Nordkorea och upplägget inför USA:s presidentval. Och allt däremellan. Det är med andra ord inte ofta vi behövt inhibera något av våra fyra veckomöten.

Gemensamt för de flesta skeenden i världen är att de på något sätt också påverkar detta vårt norrfångna land. Det ömsesidiga beroendet av varandra i har ökat i takt med att världen blivit mindre, men därför också så mycket större. Aldrig har vi haft så mycket information i realtid om händelser i jorden alla hörn. Därför krävs det allt högre beredskap att kunna ta till sig, bedöma och snabbt reagera – helst rätt.

Ett evenemang med stor betydelse för hela världen är så klart höstens presidentval i USA. Själva kandidatupplägget börjar nu klarna och i sommar håller demokraterna och republikanerna sina partikonvent där Hillary Clinton och Donald Trump nomineras. Därefter följer en fyramånaders tvekamp, som förutspåtts bli rekordsmutsig. Negativ politisk reklam, där det är viktigare att slå ned motkandidaten än lyfta fram den egna kandidaten, hör till de mest motbjudande elementen i politiskt arbete.

Som liberal håller jag också denna gång på demokraternas kandidat. Man kan väl också säga, att det andra alternativet sällan varit så enkelt att rata. Ändå är Trumpfenomenet till sitt väsen rafflande. Hejdlös populism, glansbildsöverdragen okunskap och gränslöst med pengar rörs ner till en salig blandning. Att Trump i januari skulle hitta sig själv som president i Vita huset måste man ändå vägra tro. Så nyckfulla kan inte ens de amerikanska väljarna vara.

Ett annat evenemang, som definitivt har betydelse också för Finland, är det stundande brittiska folkomröstningen om landets EU-medlemskap. Blir det en brexit, alltså ja för utträde ur unionen, rubbas den europeiska maktbalansen på flera områden, speciellt ekonomin. Inte bara skulle den finländska betalningsandelen till EU:s budget öka. Också vår exportindustri skulle ta rekylen för en brittisk isolationism – kunde även kallas egoism.

Jag undrar hur många gånger premiärminister James Cameron ångrat sitt beslut att låta folket rösta om en multikomplex fråga som denna. Dels röstar många om något helt annat, vad man nu råkar vara sur på för dagen, dels gör det geopolitiska läget i Europa ett jippo som detta mycket sårbart.
Maktpolitikens Ryssland ser naturligtvis gärna att EU knakar i fogarna och snubblar på internt käbbel. Att genom olika slag av hybridverksamhet, inte minst virtuellt, försöka manipulera opinionen inför folkomröstningen är knappast en främmande tanke i Kreml. Vilka metoderna kunde vara inför en eventuell framtida Natofolkomröstning i Finland eller Sverige kan man bara fantisera om.

Under utrikesutskottets behandling av statens budgetramar för 2017–2020 har det ytterligare klarnat hur förödande regeringens biståndsnedskärningar blir. Klipper man bort över 300 miljoner av våra internationella åligganden slår det naturligtvis hårt mot flera långvariga u-landsprojekt och Finlands internationella rykte som pålitlig samarbetspartner. Värst är nedskärningarna i våra bidrag till FN-organisationerna. Ett land, som raderar 60–70 procent av sina anslag till FN:s olika underorganisationer, kan se sig i månen efter en plats i FN:s säkerhetsråd eller utnämningar i världsorganisationens topp.

Stefan Wallin

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.

11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15