SFP, landsbygdens parti

20.05.2016 kl. 08:15



Kenneth Mynttis kommentar den 18 maj om SFP:s proposition till nytt partiprogram är både analytisk och intressant. Jag tycker att den visar att vi genom ett gediget arbete där hela partiorganisationen deltagit lyckats producera ett dokument som förmedlar den värdegrund vi representerar. Jag vill ändå lyfta fram ett område i programutkastet speciellt. Det gäller urbana centra kontra landsbygden.

Partiprogrammet lyfter fram flera centrala punkter för vår landsbygd. Bland de viktigaste är naturligtvis utkomstmöjligheterna på landsbygden. Där står bland annat goda kommunikationer i centrum. Ytterst viktigt är också kravet på att lokalbefolkningens erfarenhet och kunskap måste beaktas då myndigheterna fattar beslut som berör landsbygden och skärgården. Bland de konkreta prioriteringarna finns ett klart ställningstagande för livskraftiga primärnäringar och att en fungerande samhällsservice är en förutsättning för en levande landsbygd.  Att partiprogrammet i stycket om ekonomi väljer att lyfta fram lantbruk och andra primärnäringar som exempelvis pälsnäringen och deras relevans för vår självförsörjandegrad och den finländska nationalekonomin visar på att SFP vill ge tyngd åt dessa frågor.

 

Riksdagens beslut, Finlands lag, är fortfarande nationell trots att Myntti med visst fog konstaterar att nationalstatens möjligheter att bevaka och säkra individens intressen succesivt har minskat. I programmet finns flera skrivningar som definitivt kan betraktas som nationella, men som i synnerligen stor grad berör landsbygden och mer perifera områden. Dessa är exempelvis satsningar på företagsamhet och ett näringsliv med större flexibilitet, infrastruktur, digitalisering och att IT-strukturen tryggas i hela landet. Valfrihet i vården är även exempel på en fråga som kan stöda landsbygdens befolkning och mindre vårdföretagare, om den görs på rätt sätt.

 

Vi vill alltså kort sagt att det skapas smidig service över förvaltningsgränserna för att det ska vara möjligt att bygga, bo och arbeta på landsbygden. Förslaget till nytt partiprogram, som partidagen ska behandla i början av juni i Åbo, svarar i högsta grad även på landsbygdens utmaningar. Efter partidagsbehandlingen är det säkert ännu bättre!

Mats Nylund

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15