Demokratiska värderingar är inte till salu

18.05.2016 kl. 10:55
För ett par månader sedan gjorde EU och Turkiet en kontroversiell överenskommelse för att hantera flyktingsituationen och flyktingströmmen till Europa. Överenskommelsen innebar att syriska flyktingar som anländer till Grekland från Turkiet skickas tillbaka till Turkiet

EU förbinder sig sedan att ta lika många flyktingar, som de som har returnerats, direkt från Turkiet. Dessa ska sedan allokeras solidariskt mellan EU:s medlemsländer. Turkiet ska för detta få bland annat sex miljarder euro från EU samt visumfrihet i Schengenområdet för sina medborgare. För visumfriheten måste man dock först uppfylla 72 stycken villkor från en lista som berör alltifrån minoritetsskydd till biometriska pass.

 

Som ni hör är det här en komplicerad överenskommelse med många rörliga delar som kan gå fel. I mina ögon har överenskommelsen hela tiden varit alltför invecklad, problematisk och o-europeisk för att den ska kunna vara gångbar. Vi utlokaliserar delvis asylrätten något som både juridiskt och moraliskt är mycket tvivelaktigt. Vi måste kunna bättre än så och i stället skapa ett hållbart system som är i praktiken fungerande och som är humant.

 

Vi har en mycket allvarlig flyktingsituation. Därför måste vi samarbeta med flera länder utanför EU, däribland Turkiet, som har en viktig roll. Men samarbetet måste ske utan att vi kompromissar på det fundament och de grundideal som EU vilar på – demokrati, frihet och mänskliga rättigheter.

 

EU-kommissionen slog nyligen fast att Turkiet ännu inte uppfyllt sju av de 72 villkoren för att få visumfrihet. Ett av villkoren är att Turkiet ändrar sin anti-terrorlag som nu använts som svepskäl för att trakassera journalister och fängsla representanter för minoriteter och regimkritiska röster på tvivelaktiga grunder.

 

Det finns begränsade verktyg för EU och demokratiska länder att upprätthålla demokratiska, mänskliga och fria rättigheter i utrikespolitiken. Men, de verktyg vi har är kraftfulla då de är mycket eftersträvansvärda. Verktygen handlar bland annat om handelsmöjligheter, biståndsmedel, visumfritt resande eller möjligheten att bli EU-medlem. Av den här anledningen är det visumfriheten som är viktigast för Turkiet, inte pengarna.

 

Men just därför är det så viktigt att vi inte ger efter på våra villkor. Alla villkor måste vara uppfyllda förrän visumfriheten kan beviljas, eftersom det annars skulle skapa ett farligt prejudikat för andra länder i världen och visa att våra demokratiska värderingar är till salu.

 

Så får det inte vara. Vi får inte låta ändamålen börja helga medlen, genom att ge fördelar utan att kriterier uppfylls, eftersom vi då förlorar vår moraliska kompass och demokratiska ryggrad. Demokrati, yttrandefrihet och mänskliga rättigheter får aldrig vara till salu.

 

Om Turkiet åtgärdar alla saker på villkorslistan och övervakar att de efterföljs i praktiken så är det en verkligt bra sak och det ska då så klart belönas med visumfriheten. Det visar då att ”soft power” verkligen har en effekt och kan fungera som ett föredöme för andra länder att arbeta med att förstärka demokratiska friheter och medborgerliga rättigheter samt minoritetsskydd i sina länder. Då skulle världen bli en bättre plats.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00