Demokratiska värderingar är inte till salu

18.05.2016 kl. 10:55
För ett par månader sedan gjorde EU och Turkiet en kontroversiell överenskommelse för att hantera flyktingsituationen och flyktingströmmen till Europa. Överenskommelsen innebar att syriska flyktingar som anländer till Grekland från Turkiet skickas tillbaka till Turkiet

EU förbinder sig sedan att ta lika många flyktingar, som de som har returnerats, direkt från Turkiet. Dessa ska sedan allokeras solidariskt mellan EU:s medlemsländer. Turkiet ska för detta få bland annat sex miljarder euro från EU samt visumfrihet i Schengenområdet för sina medborgare. För visumfriheten måste man dock först uppfylla 72 stycken villkor från en lista som berör alltifrån minoritetsskydd till biometriska pass.

 

Som ni hör är det här en komplicerad överenskommelse med många rörliga delar som kan gå fel. I mina ögon har överenskommelsen hela tiden varit alltför invecklad, problematisk och o-europeisk för att den ska kunna vara gångbar. Vi utlokaliserar delvis asylrätten något som både juridiskt och moraliskt är mycket tvivelaktigt. Vi måste kunna bättre än så och i stället skapa ett hållbart system som är i praktiken fungerande och som är humant.

 

Vi har en mycket allvarlig flyktingsituation. Därför måste vi samarbeta med flera länder utanför EU, däribland Turkiet, som har en viktig roll. Men samarbetet måste ske utan att vi kompromissar på det fundament och de grundideal som EU vilar på – demokrati, frihet och mänskliga rättigheter.

 

EU-kommissionen slog nyligen fast att Turkiet ännu inte uppfyllt sju av de 72 villkoren för att få visumfrihet. Ett av villkoren är att Turkiet ändrar sin anti-terrorlag som nu använts som svepskäl för att trakassera journalister och fängsla representanter för minoriteter och regimkritiska röster på tvivelaktiga grunder.

 

Det finns begränsade verktyg för EU och demokratiska länder att upprätthålla demokratiska, mänskliga och fria rättigheter i utrikespolitiken. Men, de verktyg vi har är kraftfulla då de är mycket eftersträvansvärda. Verktygen handlar bland annat om handelsmöjligheter, biståndsmedel, visumfritt resande eller möjligheten att bli EU-medlem. Av den här anledningen är det visumfriheten som är viktigast för Turkiet, inte pengarna.

 

Men just därför är det så viktigt att vi inte ger efter på våra villkor. Alla villkor måste vara uppfyllda förrän visumfriheten kan beviljas, eftersom det annars skulle skapa ett farligt prejudikat för andra länder i världen och visa att våra demokratiska värderingar är till salu.

 

Så får det inte vara. Vi får inte låta ändamålen börja helga medlen, genom att ge fördelar utan att kriterier uppfylls, eftersom vi då förlorar vår moraliska kompass och demokratiska ryggrad. Demokrati, yttrandefrihet och mänskliga rättigheter får aldrig vara till salu.

 

Om Turkiet åtgärdar alla saker på villkorslistan och övervakar att de efterföljs i praktiken så är det en verkligt bra sak och det ska då så klart belönas med visumfriheten. Det visar då att ”soft power” verkligen har en effekt och kan fungera som ett föredöme för andra länder att arbeta med att förstärka demokratiska friheter och medborgerliga rättigheter samt minoritetsskydd i sina länder. Då skulle världen bli en bättre plats.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37