Demokratiska värderingar är inte till salu

18.05.2016 kl. 10:55
För ett par månader sedan gjorde EU och Turkiet en kontroversiell överenskommelse för att hantera flyktingsituationen och flyktingströmmen till Europa. Överenskommelsen innebar att syriska flyktingar som anländer till Grekland från Turkiet skickas tillbaka till Turkiet

EU förbinder sig sedan att ta lika många flyktingar, som de som har returnerats, direkt från Turkiet. Dessa ska sedan allokeras solidariskt mellan EU:s medlemsländer. Turkiet ska för detta få bland annat sex miljarder euro från EU samt visumfrihet i Schengenområdet för sina medborgare. För visumfriheten måste man dock först uppfylla 72 stycken villkor från en lista som berör alltifrån minoritetsskydd till biometriska pass.

 

Som ni hör är det här en komplicerad överenskommelse med många rörliga delar som kan gå fel. I mina ögon har överenskommelsen hela tiden varit alltför invecklad, problematisk och o-europeisk för att den ska kunna vara gångbar. Vi utlokaliserar delvis asylrätten något som både juridiskt och moraliskt är mycket tvivelaktigt. Vi måste kunna bättre än så och i stället skapa ett hållbart system som är i praktiken fungerande och som är humant.

 

Vi har en mycket allvarlig flyktingsituation. Därför måste vi samarbeta med flera länder utanför EU, däribland Turkiet, som har en viktig roll. Men samarbetet måste ske utan att vi kompromissar på det fundament och de grundideal som EU vilar på – demokrati, frihet och mänskliga rättigheter.

 

EU-kommissionen slog nyligen fast att Turkiet ännu inte uppfyllt sju av de 72 villkoren för att få visumfrihet. Ett av villkoren är att Turkiet ändrar sin anti-terrorlag som nu använts som svepskäl för att trakassera journalister och fängsla representanter för minoriteter och regimkritiska röster på tvivelaktiga grunder.

 

Det finns begränsade verktyg för EU och demokratiska länder att upprätthålla demokratiska, mänskliga och fria rättigheter i utrikespolitiken. Men, de verktyg vi har är kraftfulla då de är mycket eftersträvansvärda. Verktygen handlar bland annat om handelsmöjligheter, biståndsmedel, visumfritt resande eller möjligheten att bli EU-medlem. Av den här anledningen är det visumfriheten som är viktigast för Turkiet, inte pengarna.

 

Men just därför är det så viktigt att vi inte ger efter på våra villkor. Alla villkor måste vara uppfyllda förrän visumfriheten kan beviljas, eftersom det annars skulle skapa ett farligt prejudikat för andra länder i världen och visa att våra demokratiska värderingar är till salu.

 

Så får det inte vara. Vi får inte låta ändamålen börja helga medlen, genom att ge fördelar utan att kriterier uppfylls, eftersom vi då förlorar vår moraliska kompass och demokratiska ryggrad. Demokrati, yttrandefrihet och mänskliga rättigheter får aldrig vara till salu.

 

Om Turkiet åtgärdar alla saker på villkorslistan och övervakar att de efterföljs i praktiken så är det en verkligt bra sak och det ska då så klart belönas med visumfriheten. Det visar då att ”soft power” verkligen har en effekt och kan fungera som ett föredöme för andra länder att arbeta med att förstärka demokratiska friheter och medborgerliga rättigheter samt minoritetsskydd i sina länder. Då skulle världen bli en bättre plats.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00