Sjöfartens långsiktiga verksamhetsförutsättningar i Europa bör tryggas

18.05.2016 kl. 10:49
Finland är en ö i EU och nästan 90 procent av vår utrikeshandel sker via havet. Sjöfarten är livsviktig för Finland och därför är det hela tiden nödvändigt att vi tryggar sjöfartens långsiktiga verksamhetsförutsättningar, säger Ålands riksdagsledamot Mats Löfström.

 

Löfström är oroad över de röster som nu höjs för att EU borde skapa ytterligare regler för sjöfarten.

– EU ska inte nu egenhändigt gå in för att skapa nya regelverk, gällande koldioxidutsläpp, som enbart skulle gälla i EU eftersom det snedvrider konkurrensen. Det har varken vi i Finland eller Europa överlag råd med. Istället bör EU använda sitt inflytande för att skapa gemensamma globala lösningar som gör att sjöfarten globalt fortsätter minska sina utsläpp men där samma regler gäller alla.

– Ryssland har nyligen byggt en ny stor hamn i Bronka, helt intill St Petersburg. Ifall vi skapar nya restriktioner enbart för vår EU sjöfart, är det ganska lätt att räkna ut vart sjötrafiken i framtiden riktas och att hamnarna bland annat i Kotka, Fredrikshamn, Helsingfors och Hangö kommer påverkas negativt av det.

Mats Löfström deltar idag i Europas mest betydande havskonferens, European Maritime Day, som ordnas i Åbo 18-19.5.  Evenemanget samlar cirka tusen sakkunniga och beslutsfattare som arbetar med maritima frågor i olika delar av Europa.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00