Regeringen riskera hela landets livsmedelskedja med sin passivitet.

15.05.2016 kl. 12:58
De sista raterna av 2015 års jordbruksstöd har ännu inte kommit utan lovas innan slutet på juni. Inga förändringar gällande landsbygdförvaltningen har verkställts annat än att ministeriet deltar flitigare än tidigare i Mavis interna möten. Regeringen har inte lyckats få fram några åtgärder från EU för att kompensera de förluster som uppgår till hundratals miljoner som drabbat bondekåren på grund av Rysslands stängda gränser. Regeringen har heller inte levererat något svar på hur bönderna ska klara sin likvidetskris.

För nästan exakt två månader sedan samlades över 5 000 bönder och över 500 traktorer på Senatstorget i Helsingfors. Budskapet till landets regering var tydligt. Det är oacceptabelt att bönderna nästan ensamma står som betalare för stormaktspolitiken och handelsbojkotterna. Kräv kompensation från EU. Importerade livsmedel som framställts med metoder som skulle vara olagliga i Finland får inte längre jämställas med inhemska när den offentliga sektorn gör upphandlingar. Landsbygdsverket Mavi måste få ordning på utbetalningarna av jordbruksstöden. Det är fullständigt oacceptabelt att bönderna måste följa exakta datum som kan ge ödesdigra konsekvenser om man missar en dag, medan staten bara kan skylla på dåligt fungerande dataprogram och skjuta fram utbetalningarna av jordbruksstödet.

 

Både landets statsminister, finansminister och jord- och skogsbruksminister besökte demonstrationen. Det visades förståelse för jordbrukets katastrofala ekonomiska situation och bristfälligheterna skulle årgårdas. Nu två månader efter har inget hänt som påverkat situationen ute på gårdarna. De sista raterna av 2015 års jordbruksstöd har ännu inte kommit utan lovas innan slutet på juni. Inga förändringar gällande landsbygdförvaltningen har verkställts annat än att ministeriet deltar flitigare än tidigare i Mavis interna möten. Regeringen har inte lyckats få fram några åtgärder från EU för att kompensera de förluster som uppgår till hundratals miljoner som drabbat bondekåren på grund av Rysslands stängda gränser. Regeringen har heller inte levererat något svar på hur bönderna ska klara sin likvidetskris. Det talas om ett eventuellt krispaket men till dags dato har ingenting hänt.

 

Regeringen riskera hela landets livsmedelskedja med sin passivitet. Nu handlar det inte bara om de drygt 50 000 gårdar vi ännu har kvar. Det handlar om mera än 300 000 människor som får sin inkomst från livsmedelskedjan. Slutar spannmålsproduktionen, stänger foderfabrikerna och bryggerierna i vårt land. När svinproducenten upphör med sin verksamhet ska ingen tro att slakten och förädlingen i framtiden sker i Finland. I så fall kommer färdigt förädlade varor hit. Om växthusodlingen upphör så stänger också grönsakspackerierna. Kort sagt, hela kedjan står och faller med bonden, med modernäringen jordbruk.

 

Nu pågår vårsådden som är den mest intensiva arbetsperioden på våra gårdar. Vårsådden upptar för tillfället böndernas hela arbetstid. Däremot vet jag att det sjuder under ytan. Jag befarar att en ny eventuell bondemarsch till huvudstaden inte kommer att vara lika städad som den förra. Bästa regering, agera nu!

Mats Nylund

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37