Kolumn

Regeringen riskera hela landets livsmedelskedja med sin passivitet.

15.05.2016 kl. 12:58

De sista raterna av 2015 års jordbruksstöd har ännu inte kommit utan lovas innan slutet på juni. Inga förändringar gällande landsbygdförvaltningen har verkställts annat än att ministeriet deltar flitigare än tidigare i Mavis interna möten. Regeringen har inte lyckats få fram några åtgärder från EU för att kompensera de förluster som uppgår till hundratals miljoner som drabbat bondekåren på grund av Rysslands stängda gränser. Regeringen har heller inte levererat något svar på hur bönderna ska klara sin likvidetskris.

För nästan exakt två månader sedan samlades över 5 000 bönder och över 500 traktorer på Senatstorget i Helsingfors. Budskapet till landets regering var tydligt. Det är oacceptabelt att bönderna nästan ensamma står som betalare för stormaktspolitiken och handelsbojkotterna. Kräv kompensation från EU. Importerade livsmedel som framställts med metoder som skulle vara olagliga i Finland får inte längre jämställas med inhemska när den offentliga sektorn gör upphandlingar. Landsbygdsverket Mavi måste få ordning på utbetalningarna av jordbruksstöden. Det är fullständigt oacceptabelt att bönderna måste följa exakta datum som kan ge ödesdigra konsekvenser om man missar en dag, medan staten bara kan skylla på dåligt fungerande dataprogram och skjuta fram utbetalningarna av jordbruksstödet.

Både landets statsminister, finansminister och jord- och skogsbruksminister besökte demonstrationen. Det visades förståelse för jordbrukets katastrofala ekonomiska situation och bristfälligheterna skulle årgårdas. Nu två månader efter har inget hänt som påverkat situationen ute på gårdarna. De sista raterna av 2015 års jordbruksstöd har ännu inte kommit utan lovas innan slutet på juni. Inga förändringar gällande landsbygdförvaltningen har verkställts annat än att ministeriet deltar flitigare än tidigare i Mavis interna möten. Regeringen har inte lyckats få fram några åtgärder från EU för att kompensera de förluster som uppgår till hundratals miljoner som drabbat bondekåren på grund av Rysslands stängda gränser. Regeringen har heller inte levererat något svar på hur bönderna ska klara sin likvidetskris. Det talas om ett eventuellt krispaket men till dags dato har ingenting hänt.

Regeringen riskera hela landets livsmedelskedja med sin passivitet. Nu handlar det inte bara om de drygt 50 000 gårdar vi ännu har kvar. Det handlar om mera än 300 000 människor som får sin inkomst från livsmedelskedjan. Slutar spannmålsproduktionen, stänger foderfabrikerna och bryggerierna i vårt land. När svinproducenten upphör med sin verksamhet ska ingen tro att slakten och förädlingen i framtiden sker i Finland. I så fall kommer färdigt förädlade varor hit. Om växthusodlingen upphör så stänger också grönsakspackerierna. Kort sagt, hela kedjan står och faller med bonden, med modernäringen jordbruk.

Nu pågår vårsådden som är den mest intensiva arbetsperioden på våra gårdar. Vårsådden upptar för tillfället böndernas hela arbetstid. Däremot vet jag att det sjuder under ytan. Jag befarar att en ny eventuell bondemarsch till huvudstaden inte kommer att vara lika städad som den förra. Bästa regering, agera nu!

Mats Nylund

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.

11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15