Svenskfinlands kommuner bär sitt ansvar!

14.05.2016 kl. 09:14
Kommunerna i Svenskfinland har varit duktiga på att ta emot flyktingar, visar en alldeles pinfärsk studie som presenterades i veckan. Det har vi nog vetat, men visst är det bra att också få det bekräftat.

Tyvärr är det många kommuner i landet som ännu inte velat vara med och dela på ansvaret. Ännu färre är det som ser de möjligheter som invandringen kan medföra. Här gäller det att få ut budskapet om de goda erfarenheter och exempel som finns.

 

I veckan hade jag nöjet att få besöka föreningen Kansalliskielet ry:s årsmöte i Helsingfors. Det är en förening för finskspråkiga som stöder det tvåspråkiga Finland. Jag hade blivit ombedd att tala om bl.a. språkets betydelse för en god integration. Det finns fler exempel från våra svenskspråkiga regioner på hur man på ett framgångsrikt sätt lyckats med integreringen av invandrare på svenska. Jag valde denna gång att lyfta upp Närpes som konkret exempel. Med sin dryga 25 års erfarenhet av mottagning av flyktingar och arbetsrelaterad invandring är resultaten imponerande. Av Närpes stads befolkning idag har drygt 11procent utländsk bakgrund. Samtidigt kan staden stoltsera med en arbetslöshetsprocent på bara 4! Det här visar tydligt att man i Sydösterbotten hittat ett fungerande koncept. En modell som ka tjäna som förebild.

 

Erfarenheterna från de finlandssvenska regionerna visar också att det finns fördelar med att som invandrare i Finland lära sig svenska som första språk, speciellt om man blir kvar i regionen. Svenskan hör till den indoeuropeiska språkgruppen och för de invandrare som kan engelska är steget inte långt till att lära sig svenska. Men detta förutsätter att de nyanlända invandrarna informeras om Finlands tvåspråkighet i ett tidigt skede. Det är ofta först efter några månaders vistelse i Finland som invandrarna märker att vi har ett tvåspråkigt land. Deras vänner, stödpersoner och andra aktiva kan vara svenskspråkiga. Naturligtvis beror mycket på i vilken region man landar. Men det viktiga är att ge individen själv möjlighet att få väja vilket språk han eller hon vill lära sig först. En lyckad språkinlärning är nämligen nyckeln till en god integration.

 

Om vi återgår till Närpes, så kan vi också konstatera att utan den arbetskraft som kommit från andra länder, skulle vi inte ha den omfattning på inhemska gurkor och tomater i våra butiker landet runt. Inte heller på industrisidan inom trä och metall skulle arbetskraften vara tryggad i Sydösterbotten. D.v.s. invandrarna har en framträdande roll för hela stadens och regionens välmående. Det är just den här typen av erfarenheter som också skulle behöva få större synlighet i den allmänna debatten. Det är inte så att de asylsökande och invandrarna kommer till vårt land och tar våra jobb eller vill leva på våra socialbidrag, vilket de invandrarfientliga hävdar. De kan, då integrationen ske på rätt sätt, då de får känna sig delaktiga i samhället och bli behandlade som jämlika, medföra ett mervärde och berika såväl vårt näringsliv som vår kultur. Självfallet kan det finnas undantag, men de flesta är mänskor som du och jag, som vill ha en uppgift i livet och som vill göra rätt för sig och känna sig delaktiga. Här har vi ännu mycket att göra då det gäller attitydklimatet i landet. Därför borde de goda exemplen lyftas fram ännu mera.

 

Vad tyckte man då i föreningen Kansalliskielet? Jo, man tackade och sa ” Oj, man blir på så gott humör, det här borde flere få veta”

 Svenskfinlands kommuner bär sitt ansvar!

 

Kommunerna i Svenskfinland har varit duktiga på att ta emot flyktingar, visar en alldeles pinfärsk studie som presenterades i veckan. Det har vi nog vetat, men visst är det bra att också få det bekräftat. Tyvärr är det många kommuner i landet som ännu inte velat vara med och dela på ansvaret. Ännu färre är det som ser de möjligheter som invandringen kan medföra. Här gäller det att få ut budskapet om de goda erfarenheter och exempel som finns.

 

I veckan hade jag nöjet att få besöka föreningen Kansalliskielet ry:s årsmöte i Helsingfors. Det är en förening för finskspråkiga som stöder det tvåspråkiga Finland. Jag hade blivit ombedd att tala om bl.a. språkets betydelse för en god integration. Det finns fler exempel från våra svenskspråkiga regioner på hur man på ett framgångsrikt sätt lyckats med integreringen av invandrare på svenska. Jag valde denna gång att lyfta upp Närpes som konkret exempel. Med sin dryga 25 års erfarenhet av mottagning av flyktingar och arbetsrelaterad invandring är resultaten imponerande. Av Närpes stads befolkning idag har drygt 11procent utländsk bakgrund. Samtidigt kan staden stoltsera med en arbetslöshetsprocent på bara 4! Det här visar tydligt att man i Sydösterbotten hittat ett fungerande koncept. En modell som ka tjäna som förebild.

 

Erfarenheterna från de finlandssvenska regionerna visar också att det finns fördelar med att som invandrare i Finland lära sig svenska som första språk, speciellt om man blir kvar i regionen. Svenskan hör till den indoeuropeiska språkgruppen och för de invandrare som kan engelska är steget inte långt till att lära sig svenska. Men detta förutsätter att de nyanlända invandrarna informeras om Finlands tvåspråkighet i ett tidigt skede. Det är ofta först efter några månaders vistelse i Finland som invandrarna märker att vi har ett tvåspråkigt land. Deras vänner, stödpersoner och andra aktiva kan vara svenskspråkiga. Naturligtvis beror mycket på i vilken region man landar. Men det viktiga är att ge individen själv möjlighet att få väja vilket språk han eller hon vill lära sig först. En lyckad språkinlärning är nämligen nyckeln till en god integration.

 

Om vi återgår till Närpes, så kan vi också konstatera att utan den arbetskraft som kommit från andra länder, skulle vi inte ha den omfattning på inhemska gurkor och tomater i våra butiker landet runt. Inte heller på industrisidan inom trä och metall skulle arbetskraften vara tryggad i Sydösterbotten. D.v.s. invandrarna har en framträdande roll för hela stadens och regionens välmående. Det är just den här typen av erfarenheter som också skulle behöva få större synlighet i den allmänna debatten. Det är inte så att de asylsökande och invandrarna kommer till vårt land och tar våra jobb eller vill leva på våra socialbidrag, vilket de invandrarfientliga hävdar. De kan, då integrationen ske på rätt sätt, då de får känna sig delaktiga i samhället och bli behandlade som jämlika, medföra ett mervärde och berika såväl vårt näringsliv som vår kultur. Självfallet kan det finnas undantag, men de flesta är mänskor som du och jag, som vill ha en uppgift i livet och som vill göra rätt för sig och känna sig delaktiga. Här har vi ännu mycket att göra då det gäller attitydklimatet i landet. Därför borde de goda exemplen lyftas fram ännu mera.

 

Vad tyckte man då i föreningen Kansalliskielet? Jo, man tackade och sa ” Oj, man blir på så gott humör, det här borde flere få veta”

 Svenskfinlands kommuner bär sitt ansvar!

 

Kommunerna i Svenskfinland har varit duktiga på att ta emot flyktingar, visar en alldeles pinfärsk studie som presenterades i veckan. Det har vi nog vetat, men visst är det bra att också få det bekräftat. Tyvärr är det många kommuner i landet som ännu inte velat vara med och dela på ansvaret. Ännu färre är det som ser de möjligheter som invandringen kan medföra. Här gäller det att få ut budskapet om de goda erfarenheter och exempel som finns.

 

I veckan hade jag nöjet att få besöka föreningen Kansalliskielet ry:s årsmöte i Helsingfors. Det är en förening för finskspråkiga som stöder det tvåspråkiga Finland. Jag hade blivit ombedd att tala om bl.a. språkets betydelse för en god integration. Det finns fler exempel från våra svenskspråkiga regioner på hur man på ett framgångsrikt sätt lyckats med integreringen av invandrare på svenska. Jag valde denna gång att lyfta upp Närpes som konkret exempel. Med sin dryga 25 års erfarenhet av mottagning av flyktingar och arbetsrelaterad invandring är resultaten imponerande. Av Närpes stads befolkning idag har drygt 11procent utländsk bakgrund. Samtidigt kan staden stoltsera med en arbetslöshetsprocent på bara 4! Det här visar tydligt att man i Sydösterbotten hittat ett fungerande koncept. En modell som ka tjäna som förebild.

 

Erfarenheterna från de finlandssvenska regionerna visar också att det finns fördelar med att som invandrare i Finland lära sig svenska som första språk, speciellt om man blir kvar i regionen. Svenskan hör till den indoeuropeiska språkgruppen och för de invandrare som kan engelska är steget inte långt till att lära sig svenska. Men detta förutsätter att de nyanlända invandrarna informeras om Finlands tvåspråkighet i ett tidigt skede. Det är ofta först efter några månaders vistelse i Finland som invandrarna märker att vi har ett tvåspråkigt land. Deras vänner, stödpersoner och andra aktiva kan vara svenskspråkiga. Naturligtvis beror mycket på i vilken region man landar. Men det viktiga är att ge individen själv möjlighet att få väja vilket språk han eller hon vill lära sig först. En lyckad språkinlärning är nämligen nyckeln till en god integration.

 

Om vi återgår till Närpes, så kan vi också konstatera att utan den arbetskraft som kommit från andra länder, skulle vi inte ha den omfattning på inhemska gurkor och tomater i våra butiker landet runt. Inte heller på industrisidan inom trä och metall skulle arbetskraften vara tryggad i Sydösterbotten. D.v.s. invandrarna har en framträdande roll för hela stadens och regionens välmående. Det är just den här typen av erfarenheter som också skulle behöva få större synlighet i den allmänna debatten. Det är inte så att de asylsökande och invandrarna kommer till vårt land och tar våra jobb eller vill leva på våra socialbidrag, vilket de invandrarfientliga hävdar. De kan, då integrationen ske på rätt sätt, då de får känna sig delaktiga i samhället och bli behandlade som jämlika, medföra ett mervärde och berika såväl vårt näringsliv som vår kultur. Självfallet kan det finnas undantag, men de flesta är mänskor som du och jag, som vill ha en uppgift i livet och som vill göra rätt för sig och känna sig delaktiga. Här har vi ännu mycket att göra då det gäller attitydklimatet i landet. Därför borde de goda exemplen lyftas fram ännu mera.

 

Vad tyckte man då i föreningen Kansalliskielet? Jo, man tackade och sa ” Oj, man blir på så gott humör, det här borde flere få veta”

 Svenskfinlands kommuner bär sitt ansvar!

 

Kommunerna i Svenskfinland har varit duktiga på att ta emot flyktingar, visar en alldeles pinfärsk studie som presenterades i veckan. Det har vi nog vetat, men visst är det bra att också få det bekräftat. Tyvärr är det många kommuner i landet som ännu inte velat vara med och dela på ansvaret. Ännu färre är det som ser de möjligheter som invandringen kan medföra. Här gäller det att få ut budskapet om de goda erfarenheter och exempel som finns.

 

I veckan hade jag nöjet att få besöka föreningen Kansalliskielet ry:s årsmöte i Helsingfors. Det är en förening för finskspråkiga som stöder det tvåspråkiga Finland. Jag hade blivit ombedd att tala om bl.a. språkets betydelse för en god integration. Det finns fler exempel från våra svenskspråkiga regioner på hur man på ett framgångsrikt sätt lyckats med integreringen av invandrare på svenska. Jag valde denna gång att lyfta upp Närpes som konkret exempel. Med sin dryga 25 års erfarenhet av mottagning av flyktingar och arbetsrelaterad invandring är resultaten imponerande. Av Närpes stads befolkning idag har drygt 11procent utländsk bakgrund. Samtidigt kan staden stoltsera med en arbetslöshetsprocent på bara 4! Det här visar tydligt att man i Sydösterbotten hittat ett fungerande koncept. En modell som ka tjäna som förebild.

 

Erfarenheterna från de finlandssvenska regionerna visar också att det finns fördelar med att som invandrare i Finland lära sig svenska som första språk, speciellt om man blir kvar i regionen. Svenskan hör till den indoeuropeiska språkgruppen och för de invandrare som kan engelska är steget inte långt till att lära sig svenska. Men detta förutsätter att de nyanlända invandrarna informeras om Finlands tvåspråkighet i ett tidigt skede. Det är ofta först efter några månaders vistelse i Finland som invandrarna märker att vi har ett tvåspråkigt land. Deras vänner, stödpersoner och andra aktiva kan vara svenskspråkiga. Naturligtvis beror mycket på i vilken region man landar. Men det viktiga är att ge individen själv möjlighet att få väja vilket språk han eller hon vill lära sig först. En lyckad språkinlärning är nämligen nyckeln till en god integration.

 

Om vi återgår till Närpes, så kan vi också konstatera att utan den arbetskraft som kommit från andra länder, skulle vi inte ha den omfattning på inhemska gurkor och tomater i våra butiker landet runt. Inte heller på industrisidan inom trä och metall skulle arbetskraften vara tryggad i Sydösterbotten. D.v.s. invandrarna har en framträdande roll för hela stadens och regionens välmående. Det är just den här typen av erfarenheter som också skulle behöva få större synlighet i den allmänna debatten. Det är inte så att de asylsökande och invandrarna kommer till vårt land och tar våra jobb eller vill leva på våra socialbidrag, vilket de invandrarfientliga hävdar. De kan, då integrationen ske på rätt sätt, då de får känna sig delaktiga i samhället och bli behandlade som jämlika, medföra ett mervärde och berika såväl vårt näringsliv som vår kultur. Självfallet kan det finnas undantag, men de flesta är mänskor som du och jag, som vill ha en uppgift i livet och som vill göra rätt för sig och känna sig delaktiga. Här har vi ännu mycket att göra då det gäller attitydklimatet i landet. Därför borde de goda exemplen lyftas fram ännu mera.

 

Vad tyckte man då i föreningen Kansalliskielet? Jo, man tackade och sa ” Oj, man blir på så gott humör, det här borde flere få veta”

 Svenskfinlands kommuner bär sitt ansvar!

 

Kommunerna i Svenskfinland har varit duktiga på att ta emot flyktingar, visar en alldeles pinfärsk studie som presenterades i veckan. Det har vi nog vetat, men visst är det bra att också få det bekräftat. Tyvärr är det många kommuner i landet som ännu inte velat vara med och dela på ansvaret. Ännu färre är det som ser de möjligheter som invandringen kan medföra. Här gäller det att få ut budskapet om de goda erfarenheter och exempel som finns.

 

I veckan hade jag nöjet att få besöka föreningen Kansalliskielet ry:s årsmöte i Helsingfors. Det är en förening för finskspråkiga som stöder det tvåspråkiga Finland. Jag hade blivit ombedd att tala om bl.a. språkets betydelse för en god integration. Det finns fler exempel från våra svenskspråkiga regioner på hur man på ett framgångsrikt sätt lyckats med integreringen av invandrare på svenska. Jag valde denna gång att lyfta upp Närpes som konkret exempel. Med sin dryga 25 års erfarenhet av mottagning av flyktingar och arbetsrelaterad invandring är resultaten imponerande. Av Närpes stads befolkning idag har drygt 11procent utländsk bakgrund. Samtidigt kan staden stoltsera med en arbetslöshetsprocent på bara 4! Det här visar tydligt att man i Sydösterbotten hittat ett fungerande koncept. En modell som ka tjäna som förebild.

 

Erfarenheterna från de finlandssvenska regionerna visar också att det finns fördelar med att som invandrare i Finland lära sig svenska som första språk, speciellt om man blir kvar i regionen. Svenskan hör till den indoeuropeiska språkgruppen och för de invandrare som kan engelska är steget inte långt till att lära sig svenska. Men detta förutsätter att de nyanlända invandrarna informeras om Finlands tvåspråkighet i ett tidigt skede. Det är ofta först efter några månaders vistelse i Finland som invandrarna märker att vi har ett tvåspråkigt land. Deras vänner, stödpersoner och andra aktiva kan vara svenskspråkiga. Naturligtvis beror mycket på i vilken region man landar. Men det viktiga är att ge individen själv möjlighet att få väja vilket språk han eller hon vill lära sig först. En lyckad språkinlärning är nämligen nyckeln till en god integration.

 

Om vi återgår till Närpes, så kan vi också konstatera att utan den arbetskraft som kommit från andra länder, skulle vi inte ha den omfattning på inhemska gurkor och tomater i våra butiker landet runt. Inte heller på industrisidan inom trä och metall skulle arbetskraften vara tryggad i Sydösterbotten. D.v.s. invandrarna har en framträdande roll för hela stadens och regionens välmående. Det är just den här typen av erfarenheter som också skulle behöva få större synlighet i den allmänna debatten. Det är inte så att de asylsökande och invandrarna kommer till vårt land och tar våra jobb eller vill leva på våra socialbidrag, vilket de invandrarfientliga hävdar. De kan, då integrationen ske på rätt sätt, då de får känna sig delaktiga i samhället och bli behandlade som jämlika, medföra ett mervärde och berika såväl vårt näringsliv som vår kultur. Självfallet kan det finnas undantag, men de flesta är mänskor som du och jag, som vill ha en uppgift i livet och som vill göra rätt för sig och känna sig delaktiga. Här har vi ännu mycket att göra då det gäller attitydklimatet i landet. Därför borde de goda exemplen lyftas fram ännu mera.

 

Vad tyckte man då i föreningen Kansalliskielet? Jo, man tackade och sa ” Oj, man blir på så gott humör, det här borde flere få veta”

 Svenskfinlands kommuner bär sitt ansvar!

 

Kommunerna i Svenskfinland har varit duktiga på att ta emot flyktingar, visar en alldeles pinfärsk studie som presenterades i veckan. Det har vi nog vetat, men visst är det bra att också få det bekräftat. Tyvärr är det många kommuner i landet som ännu inte velat vara med och dela på ansvaret. Ännu färre är det som ser de möjligheter som invandringen kan medföra. Här gäller det att få ut budskapet om de goda erfarenheter och exempel som finns.

 

I veckan hade jag nöjet att få besöka föreningen Kansalliskielet ry:s årsmöte i Helsingfors. Det är en förening för finskspråkiga som stöder det tvåspråkiga Finland. Jag hade blivit ombedd att tala om bl.a. språkets betydelse för en god integration. Det finns fler exempel från våra svenskspråkiga regioner på hur man på ett framgångsrikt sätt lyckats med integreringen av invandrare på svenska. Jag valde denna gång att lyfta upp Närpes som konkret exempel. Med sin dryga 25 års erfarenhet av mottagning av flyktingar och arbetsrelaterad invandring är resultaten imponerande. Av Närpes stads befolkning idag har drygt 11procent utländsk bakgrund. Samtidigt kan staden stoltsera med en arbetslöshetsprocent på bara 4! Det här visar tydligt att man i Sydösterbotten hittat ett fungerande koncept. En modell som ka tjäna som förebild.

 

Erfarenheterna från de finlandssvenska regionerna visar också att det finns fördelar med att som invandrare i Finland lära sig svenska som första språk, speciellt om man blir kvar i regionen. Svenskan hör till den indoeuropeiska språkgruppen och för de invandrare som kan engelska är steget inte långt till att lära sig svenska. Men detta förutsätter att de nyanlända invandrarna informeras om Finlands tvåspråkighet i ett tidigt skede. Det är ofta först efter några månaders vistelse i Finland som invandrarna märker att vi har ett tvåspråkigt land. Deras vänner, stödpersoner och andra aktiva kan vara svenskspråkiga. Naturligtvis beror mycket på i vilken region man landar. Men det viktiga är att ge individen själv möjlighet att få väja vilket språk han eller hon vill lära sig först. En lyckad språkinlärning är nämligen nyckeln till en god integration.

 

Om vi återgår till Närpes, så kan vi också konstatera att utan den arbetskraft som kommit från andra länder, skulle vi inte ha den omfattning på inhemska gurkor och tomater i våra butiker landet runt. Inte heller på industrisidan inom trä och metall skulle arbetskraften vara tryggad i Sydösterbotten. D.v.s. invandrarna har en framträdande roll för hela stadens och regionens välmående. Det är just den här typen av erfarenheter som också skulle behöva få större synlighet i den allmänna debatten. Det är inte så att de asylsökande och invandrarna kommer till vårt land och tar våra jobb eller vill leva på våra socialbidrag, vilket de invandrarfientliga hävdar. De kan, då integrationen ske på rätt sätt, då de får känna sig delaktiga i samhället och bli behandlade som jämlika, medföra ett mervärde och berika såväl vårt näringsliv som vår kultur. Självfallet kan det finnas undantag, men de flesta är mänskor som du och jag, som vill ha en uppgift i livet och som vill göra rätt för sig och känna sig delaktiga. Här har vi ännu mycket att göra då det gäller attitydklimatet i landet. Därför borde de goda exemplen lyftas fram ännu mera.

 

Vad tyckte man då i föreningen Kansalliskielet? Jo, man tackade och sa ” Oj, man blir på så gott humör, det här borde flere få veta”

 Svenskfinlands kommuner bär sitt ansvar!

 

Kommunerna i Svenskfinland har varit duktiga på att ta emot flyktingar, visar en alldeles pinfärsk studie som presenterades i veckan. Det har vi nog vetat, men visst är det bra att också få det bekräftat. Tyvärr är det många kommuner i landet som ännu inte velat vara med och dela på ansvaret. Ännu färre är det som ser de möjligheter som invandringen kan medföra. Här gäller det att få ut budskapet om de goda erfarenheter och exempel som finns.

 

I veckan hade jag nöjet att få besöka föreningen Kansalliskielet ry:s årsmöte i Helsingfors. Det är en förening för finskspråkiga som stöder det tvåspråkiga Finland. Jag hade blivit ombedd att tala om bl.a. språkets betydelse för en god integration. Det finns fler exempel från våra svenskspråkiga regioner på hur man på ett framgångsrikt sätt lyckats med integreringen av invandrare på svenska. Jag valde denna gång att lyfta upp Närpes som konkret exempel. Med sin dryga 25 års erfarenhet av mottagning av flyktingar och arbetsrelaterad invandring är resultaten imponerande. Av Närpes stads befolkning idag har drygt 11procent utländsk bakgrund. Samtidigt kan staden stoltsera med en arbetslöshetsprocent på bara 4! Det här visar tydligt att man i Sydösterbotten hittat ett fungerande koncept. En modell som ka tjäna som förebild.

 

Erfarenheterna från de finlandssvenska regionerna visar också att det finns fördelar med att som invandrare i Finland lära sig svenska som första språk, speciellt om man blir kvar i regionen. Svenskan hör till den indoeuropeiska språkgruppen och för de invandrare som kan engelska är steget inte långt till att lära sig svenska. Men detta förutsätter att de nyanlända invandrarna informeras om Finlands tvåspråkighet i ett tidigt skede. Det är ofta först efter några månaders vistelse i Finland som invandrarna märker att vi har ett tvåspråkigt land. Deras vänner, stödpersoner och andra aktiva kan vara svenskspråkiga. Naturligtvis beror mycket på i vilken region man landar. Men det viktiga är att ge individen själv möjlighet att få väja vilket språk han eller hon vill lära sig först. En lyckad språkinlärning är nämligen nyckeln till en god integration.

 

Om vi återgår till Närpes, så kan vi också konstatera att utan den arbetskraft som kommit från andra länder, skulle vi inte ha den omfattning på inhemska gurkor och tomater i våra butiker landet runt. Inte heller på industrisidan inom trä och metall skulle arbetskraften vara tryggad i Sydösterbotten. D.v.s. invandrarna har en framträdande roll för hela stadens och regionens välmående. Det är just den här typen av erfarenheter som också skulle behöva få större synlighet i den allmänna debatten. Det är inte så att de asylsökande och invandrarna kommer till vårt land och tar våra jobb eller vill leva på våra socialbidrag, vilket de invandrarfientliga hävdar. De kan, då integrationen ske på rätt sätt, då de får känna sig delaktiga i samhället och bli behandlade som jämlika, medföra ett mervärde och berika såväl vårt näringsliv som vår kultur. Självfallet kan det finnas undantag, men de flesta är mänskor som du och jag, som vill ha en uppgift i livet och som vill göra rätt för sig och känna sig delaktiga. Här har vi ännu mycket att göra då det gäller attitydklimatet i landet. Därför borde de goda exemplen lyftas fram ännu mera.

 

Vad tyckte man då i föreningen Kansalliskielet? Jo, man tackade och sa ” Oj, man blir på så gott humör, det här borde flere få veta”

 Svenskfinlands kommuner bär sitt ansvar!

 

Kommunerna i Svenskfinland har varit duktiga på att ta emot flyktingar, visar en alldeles pinfärsk studie som presenterades i veckan. Det har vi nog vetat, men visst är det bra att också få det bekräftat. Tyvärr är det många kommuner i landet som ännu inte velat vara med och dela på ansvaret. Ännu färre är det som ser de möjligheter som invandringen kan medföra. Här gäller det att få ut budskapet om de goda erfarenheter och exempel som finns.

 

I veckan hade jag nöjet att få besöka föreningen Kansalliskielet ry:s årsmöte i Helsingfors. Det är en förening för finskspråkiga som stöder det tvåspråkiga Finland. Jag hade blivit ombedd att tala om bl.a. språkets betydelse för en god integration. Det finns fler exempel från våra svenskspråkiga regioner på hur man på ett framgångsrikt sätt lyckats med integreringen av invandrare på svenska. Jag valde denna gång att lyfta upp Närpes som konkret exempel. Med sin dryga 25 års erfarenhet av mottagning av flyktingar och arbetsrelaterad invandring är resultaten imponerande. Av Närpes stads befolkning idag har drygt 11procent utländsk bakgrund. Samtidigt kan staden stoltsera med en arbetslöshetsprocent på bara 4! Det här visar tydligt att man i Sydösterbotten hittat ett fungerande koncept. En modell som ka tjäna som förebild.

 

Erfarenheterna från de finlandssvenska regionerna visar också att det finns fördelar med att som invandrare i Finland lära sig svenska som första språk, speciellt om man blir kvar i regionen. Svenskan hör till den indoeuropeiska språkgruppen och för de invandrare som kan engelska är steget inte långt till att lära sig svenska. Men detta förutsätter att de nyanlända invandrarna informeras om Finlands tvåspråkighet i ett tidigt skede. Det är ofta först efter några månaders vistelse i Finland som invandrarna märker att vi har ett tvåspråkigt land. Deras vänner, stödpersoner och andra aktiva kan vara svenskspråkiga. Naturligtvis beror mycket på i vilken region man landar. Men det viktiga är att ge individen själv möjlighet att få väja vilket språk han eller hon vill lära sig först. En lyckad språkinlärning är nämligen nyckeln till en god integration.

 

Om vi återgår till Närpes, så kan vi också konstatera att utan den arbetskraft som kommit från andra länder, skulle vi inte ha den omfattning på inhemska gurkor och tomater i våra butiker landet runt. Inte heller på industrisidan inom trä och metall skulle arbetskraften vara tryggad i Sydösterbotten. D.v.s. invandrarna har en framträdande roll för hela stadens och regionens välmående. Det är just den här typen av erfarenheter som också skulle behöva få större synlighet i den allmänna debatten. Det är inte så att de asylsökande och invandrarna kommer till vårt land och tar våra jobb eller vill leva på våra socialbidrag, vilket de invandrarfientliga hävdar. De kan, då integrationen ske på rätt sätt, då de får känna sig delaktiga i samhället och bli behandlade som jämlika, medföra ett mervärde och berika såväl vårt näringsliv som vår kultur. Självfallet kan det finnas undantag, men de flesta är mänskor som du och jag, som vill ha en uppgift i livet och som vill göra rätt för sig och känna sig delaktiga. Här har vi ännu mycket att göra då det gäller attitydklimatet i landet. Därför borde de goda exemplen lyftas fram ännu mera.

 

Vad tyckte man då i föreningen Kansalliskielet? Jo, man tackade och sa ” Oj, man blir på så gott humör, det här borde flere få veta”

 Svenskfinlands kommuner bär sitt ansvar!

 

Kommunerna i Svenskfinland har varit duktiga på att ta emot flyktingar, visar en alldeles pinfärsk studie som presenterades i veckan. Det har vi nog vetat, men visst är det bra att också få det bekräftat. Tyvärr är det många kommuner i landet som ännu inte velat vara med och dela på ansvaret. Ännu färre är det som ser de möjligheter som invandringen kan medföra. Här gäller det att få ut budskapet om de goda erfarenheter och exempel som finns.

 

I veckan hade jag nöjet att få besöka föreningen Kansalliskielet ry:s årsmöte i Helsingfors. Det är en förening för finskspråkiga som stöder det tvåspråkiga Finland. Jag hade blivit ombedd att tala om bl.a. språkets betydelse för en god integration. Det finns fler exempel från våra svenskspråkiga regioner på hur man på ett framgångsrikt sätt lyckats med integreringen av invandrare på svenska. Jag valde denna gång att lyfta upp Närpes som konkret exempel. Med sin dryga 25 års erfarenhet av mottagning av flyktingar och arbetsrelaterad invandring är resultaten imponerande. Av Närpes stads befolkning idag har drygt 11procent utländsk bakgrund. Samtidigt kan staden stoltsera med en arbetslöshetsprocent på bara 4! Det här visar tydligt att man i Sydösterbotten hittat ett fungerande koncept. En modell som ka tjäna som förebild.

 

Erfarenheterna från de finlandssvenska regionerna visar också att det finns fördelar med att som invandrare i Finland lära sig svenska som första språk, speciellt om man blir kvar i regionen. Svenskan hör till den indoeuropeiska språkgruppen och för de invandrare som kan engelska är steget inte långt till att lära sig svenska. Men detta förutsätter att de nyanlända invandrarna informeras om Finlands tvåspråkighet i ett tidigt skede. Det är ofta först efter några månaders vistelse i Finland som invandrarna märker att vi har ett tvåspråkigt land. Deras vänner, stödpersoner och andra aktiva kan vara svenskspråkiga. Naturligtvis beror mycket på i vilken region man landar. Men det viktiga är att ge individen själv möjlighet att få väja vilket språk han eller hon vill lära sig först. En lyckad språkinlärning är nämligen nyckeln till en god integration.

 

Om vi återgår till Närpes, så kan vi också konstatera att utan den arbetskraft som kommit från andra länder, skulle vi inte ha den omfattning på inhemska gurkor och tomater i våra butiker landet runt. Inte heller på industrisidan inom trä och metall skulle arbetskraften vara tryggad i Sydösterbotten. D.v.s. invandrarna har en framträdande roll för hela stadens och regionens välmående. Det är just den här typen av erfarenheter som också skulle behöva få större synlighet i den allmänna debatten. Det är inte så att de asylsökande och invandrarna kommer till vårt land och tar våra jobb eller vill leva på våra socialbidrag, vilket de invandrarfientliga hävdar. De kan, då integrationen ske på rätt sätt, då de får känna sig delaktiga i samhället och bli behandlade som jämlika, medföra ett mervärde och berika såväl vårt näringsliv som vår kultur. Självfallet kan det finnas undantag, men de flesta är mänskor som du och jag, som vill ha en uppgift i livet och som vill göra rätt för sig och känna sig delaktiga. Här har vi ännu mycket att göra då det gäller attitydklimatet i landet. Därför borde de goda exemplen lyftas fram ännu mera.

 

Vad tyckte man då i föreningen Kansalliskielet? Jo, man tackade och sa ” Oj, man blir på så gott humör, det här borde flere få veta”

 Svenskfinlands kommuner bär sitt ansvar!

 

Kommunerna i Svenskfinland har varit duktiga på att ta emot flyktingar, visar en alldeles pinfärsk studie som presenterades i veckan. Det har vi nog vetat, men visst är det bra att också få det bekräftat. Tyvärr är det många kommuner i landet som ännu inte velat vara med och dela på ansvaret. Ännu färre är det som ser de möjligheter som invandringen kan medföra. Här gäller det att få ut budskapet om de goda erfarenheter och exempel som finns.

 

I veckan hade jag nöjet att få besöka föreningen Kansalliskielet ry:s årsmöte i Helsingfors. Det är en förening för finskspråkiga som stöder det tvåspråkiga Finland. Jag hade blivit ombedd att tala om bl.a. språkets betydelse för en god integration. Det finns fler exempel från våra svenskspråkiga regioner på hur man på ett framgångsrikt sätt lyckats med integreringen av invandrare på svenska. Jag valde denna gång att lyfta upp Närpes som konkret exempel. Med sin dryga 25 års erfarenhet av mottagning av flyktingar och arbetsrelaterad invandring är resultaten imponerande. Av Närpes stads befolkning idag har drygt 11procent utländsk bakgrund. Samtidigt kan staden stoltsera med en arbetslöshetsprocent på bara 4! Det här visar tydligt att man i Sydösterbotten hittat ett fungerande koncept. En modell som ka tjäna som förebild.

 

Erfarenheterna från de finlandssvenska regionerna visar också att det finns fördelar med att som invandrare i Finland lära sig svenska som första språk, speciellt om man blir kvar i regionen. Svenskan hör till den indoeuropeiska språkgruppen och för de invandrare som kan engelska är steget inte långt till att lära sig svenska. Men detta förutsätter att de nyanlända invandrarna informeras om Finlands tvåspråkighet i ett tidigt skede. Det är ofta först efter några månaders vistelse i Finland som invandrarna märker att vi har ett tvåspråkigt land. Deras vänner, stödpersoner och andra aktiva kan vara svenskspråkiga. Naturligtvis beror mycket på i vilken region man landar. Men det viktiga är att ge individen själv möjlighet att få väja vilket språk han eller hon vill lära sig först. En lyckad språkinlärning är nämligen nyckeln till en god integration.

 

Om vi återgår till Närpes, så kan vi också konstatera att utan den arbetskraft som kommit från andra länder, skulle vi inte ha den omfattning på inhemska gurkor och tomater i våra butiker landet runt. Inte heller på industrisidan inom trä och metall skulle arbetskraften vara tryggad i Sydösterbotten. D.v.s. invandrarna har en framträdande roll för hela stadens och regionens välmående. Det är just den här typen av erfarenheter som också skulle behöva få större synlighet i den allmänna debatten. Det är inte så att de asylsökande och invandrarna kommer till vårt land och tar våra jobb eller vill leva på våra socialbidrag, vilket de invandrarfientliga hävdar. De kan, då integrationen ske på rätt sätt, då de får känna sig delaktiga i samhället och bli behandlade som jämlika, medföra ett mervärde och berika såväl vårt näringsliv som vår kultur. Självfallet kan det finnas undantag, men de flesta är mänskor som du och jag, som vill ha en uppgift i livet och som vill göra rätt för sig och känna sig delaktiga. Här har vi ännu mycket att göra då det gäller attitydklimatet i landet. Därför borde de goda exemplen lyftas fram ännu mera.

 

Vad tyckte man då i föreningen Kansalliskielet? Jo, man tackade och sa ” Oj, man blir på så gott humör, det här borde flere få veta”

 Svenskfinlands kommuner bär sitt ansvar!

 

Kommunerna i Svenskfinland har varit duktiga på att ta emot flyktingar, visar en alldeles pinfärsk studie som presenterades i veckan. Det har vi nog vetat, men visst är det bra att också få det bekräftat. Tyvärr är det många kommuner i landet som ännu inte velat vara med och dela på ansvaret. Ännu färre är det som ser de möjligheter som invandringen kan medföra. Här gäller det att få ut budskapet om de goda erfarenheter och exempel som finns.

 

I veckan hade jag nöjet att få besöka föreningen Kansalliskielet ry:s årsmöte i Helsingfors. Det är en förening för finskspråkiga som stöder det tvåspråkiga Finland. Jag hade blivit ombedd att tala om bl.a. språkets betydelse för en god integration. Det finns fler exempel från våra svenskspråkiga regioner på hur man på ett framgångsrikt sätt lyckats med integreringen av invandrare på svenska. Jag valde denna gång att lyfta upp Närpes som konkret exempel. Med sin dryga 25 års erfarenhet av mottagning av flyktingar och arbetsrelaterad invandring är resultaten imponerande. Av Närpes stads befolkning idag har drygt 11procent utländsk bakgrund. Samtidigt kan staden stoltsera med en arbetslöshetsprocent på bara 4! Det här visar tydligt att man i Sydösterbotten hittat ett fungerande koncept. En modell som ka tjäna som förebild.

 

Erfarenheterna från de finlandssvenska regionerna visar också att det finns fördelar med att som invandrare i Finland lära sig svenska som första språk, speciellt om man blir kvar i regionen. Svenskan hör till den indoeuropeiska språkgruppen och för de invandrare som kan engelska är steget inte långt till att lära sig svenska. Men detta förutsätter att de nyanlända invandrarna informeras om Finlands tvåspråkighet i ett tidigt skede. Det är ofta först efter några månaders vistelse i Finland som invandrarna märker att vi har ett tvåspråkigt land. Deras vänner, stödpersoner och andra aktiva kan vara svenskspråkiga. Naturligtvis beror mycket på i vilken region man landar. Men det viktiga är att ge individen själv möjlighet att få väja vilket språk han eller hon vill lära sig först. En lyckad språkinlärning är nämligen nyckeln till en god integration.

 

Om vi återgår till Närpes, så kan vi också konstatera att utan den arbetskraft som kommit från andra länder, skulle vi inte ha den omfattning på inhemska gurkor och tomater i våra butiker landet runt. Inte heller på industrisidan inom trä och metall skulle arbetskraften vara tryggad i Sydösterbotten. D.v.s. invandrarna har en framträdande roll för hela stadens och regionens välmående. Det är just den här typen av erfarenheter som också skulle behöva få större synlighet i den allmänna debatten. Det är inte så att de asylsökande och invandrarna kommer till vårt land och tar våra jobb eller vill leva på våra socialbidrag, vilket de invandrarfientliga hävdar. De kan, då integrationen ske på rätt sätt, då de får känna sig delaktiga i samhället och bli behandlade som jämlika, medföra ett mervärde och berika såväl vårt näringsliv som vår kultur. Självfallet kan det finnas undantag, men de flesta är mänskor som du och jag, som vill ha en uppgift i livet och som vill göra rätt för sig och känna sig delaktiga. Här har vi ännu mycket att göra då det gäller attitydklimatet i landet. Därför borde de goda exemplen lyftas fram ännu mera.

 

Vad tyckte man då i föreningen Kansalliskielet? Jo, man tackade och sa ” Oj, man blir på så gott humör, det här borde flere få veta”

 Svenskfinlands kommuner bär sitt ansvar!

 

Kommunerna i Svenskfinland har varit duktiga på att ta emot flyktingar, visar en alldeles pinfärsk studie som presenterades i veckan. Det har vi nog vetat, men visst är det bra att också få det bekräftat. Tyvärr är det många kommuner i landet som ännu inte velat vara med och dela på ansvaret. Ännu färre är det som ser de möjligheter som invandringen kan medföra. Här gäller det att få ut budskapet om de goda erfarenheter och exempel som finns.

 

I veckan hade jag nöjet att få besöka föreningen Kansalliskielet ry:s årsmöte i Helsingfors. Det är en förening för finskspråkiga som stöder det tvåspråkiga Finland. Jag hade blivit ombedd att tala om bl.a. språkets betydelse för en god integration. Det finns fler exempel från våra svenskspråkiga regioner på hur man på ett framgångsrikt sätt lyckats med integreringen av invandrare på svenska. Jag valde denna gång att lyfta upp Närpes som konkret exempel. Med sin dryga 25 års erfarenhet av mottagning av flyktingar och arbetsrelaterad invandring är resultaten imponerande. Av Närpes stads befolkning idag har drygt 11procent utländsk bakgrund. Samtidigt kan staden stoltsera med en arbetslöshetsprocent på bara 4! Det här visar tydligt att man i Sydösterbotten hittat ett fungerande koncept. En modell som ka tjäna som förebild.

 

Erfarenheterna från de finlandssvenska regionerna visar också att det finns fördelar med att som invandrare i Finland lära sig svenska som första språk, speciellt om man blir kvar i regionen. Svenskan hör till den indoeuropeiska språkgruppen och för de invandrare som kan engelska är steget inte långt till att lära sig svenska. Men detta förutsätter att de nyanlända invandrarna informeras om Finlands tvåspråkighet i ett tidigt skede. Det är ofta först efter några månaders vistelse i Finland som invandrarna märker att vi har ett tvåspråkigt land. Deras vänner, stödpersoner och andra aktiva kan vara svenskspråkiga. Naturligtvis beror mycket på i vilken region man landar. Men det viktiga är att ge individen själv möjlighet att få väja vilket språk han eller hon vill lära sig först. En lyckad språkinlärning är nämligen nyckeln till en god integration.

 

Om vi återgår till Närpes, så kan vi också konstatera att utan den arbetskraft som kommit från andra länder, skulle vi inte ha den omfattning på inhemska gurkor och tomater i våra butiker landet runt. Inte heller på industrisidan inom trä och metall skulle arbetskraften vara tryggad i Sydösterbotten. D.v.s. invandrarna har en framträdande roll för hela stadens och regionens välmående. Det är just den här typen av erfarenheter som också skulle behöva få större synlighet i den allmänna debatten. Det är inte så att de asylsökande och invandrarna kommer till vårt land och tar våra jobb eller vill leva på våra socialbidrag, vilket de invandrarfientliga hävdar. De kan, då integrationen ske på rätt sätt, då de får känna sig delaktiga i samhället och bli behandlade som jämlika, medföra ett mervärde och berika såväl vårt näringsliv som vår kultur. Självfallet kan det finnas undantag, men de flesta är mänskor som du och jag, som vill ha en uppgift i livet och som vill göra rätt för sig och känna sig delaktiga. Här har vi ännu mycket att göra då det gäller attitydklimatet i landet. Därför borde de goda exemplen lyftas fram ännu mera.

 

Vad tyckte man då i föreningen Kansalliskielet? Jo, man tackade och sa ” Oj, man blir på så gott humör, det här borde flere få veta”

 Svenskfinlands kommuner bär sitt ansvar!

 

Kommunerna i Svenskfinland har varit duktiga på att ta emot flyktingar, visar en alldeles pinfärsk studie som presenterades i veckan. Det har vi nog vetat, men visst är det bra att också få det bekräftat. Tyvärr är det många kommuner i landet som ännu inte velat vara med och dela på ansvaret. Ännu färre är det som ser de möjligheter som invandringen kan medföra. Här gäller det att få ut budskapet om de goda erfarenheter och exempel som finns.

 

I veckan hade jag nöjet att få besöka föreningen Kansalliskielet ry:s årsmöte i Helsingfors. Det är en förening för finskspråkiga som stöder det tvåspråkiga Finland. Jag hade blivit ombedd att tala om bl.a. språkets betydelse för en god integration. Det finns fler exempel från våra svenskspråkiga regioner på hur man på ett framgångsrikt sätt lyckats med integreringen av invandrare på svenska. Jag valde denna gång att lyfta upp Närpes som konkret exempel. Med sin dryga 25 års erfarenhet av mottagning av flyktingar och arbetsrelaterad invandring är resultaten imponerande. Av Närpes stads befolkning idag har drygt 11procent utländsk bakgrund. Samtidigt kan staden stoltsera med en arbetslöshetsprocent på bara 4! Det här visar tydligt att man i Sydösterbotten hittat ett fungerande koncept. En modell som ka tjäna som förebild.

 

Erfarenheterna från de finlandssvenska regionerna visar också att det finns fördelar med att som invandrare i Finland lära sig svenska som första språk, speciellt om man blir kvar i regionen. Svenskan hör till den indoeuropeiska språkgruppen och för de invandrare som kan engelska är steget inte långt till att lära sig svenska. Men detta förutsätter att de nyanlända invandrarna informeras om Finlands tvåspråkighet i ett tidigt skede. Det är ofta först efter några månaders vistelse i Finland som invandrarna märker att vi har ett tvåspråkigt land. Deras vänner, stödpersoner och andra aktiva kan vara svenskspråkiga. Naturligtvis beror mycket på i vilken region man landar. Men det viktiga är att ge individen själv möjlighet att få väja vilket språk han eller hon vill lära sig först. En lyckad språkinlärning är nämligen nyckeln till en god integration.

 

Om vi återgår till Närpes, så kan vi också konstatera att utan den arbetskraft som kommit från andra länder, skulle vi inte ha den omfattning på inhemska gurkor och tomater i våra butiker landet runt. Inte heller på industrisidan inom trä och metall skulle arbetskraften vara tryggad i Sydösterbotten. D.v.s. invandrarna har en framträdande roll för hela stadens och regionens välmående. Det är just den här typen av erfarenheter som också skulle behöva få större synlighet i den allmänna debatten. Det är inte så att de asylsökande och invandrarna kommer till vårt land och tar våra jobb eller vill leva på våra socialbidrag, vilket de invandrarfientliga hävdar. De kan, då integrationen ske på rätt sätt, då de får känna sig delaktiga i samhället och bli behandlade som jämlika, medföra ett mervärde och berika såväl vårt näringsliv som vår kultur. Självfallet kan det finnas undantag, men de flesta är mänskor som du och jag, som vill ha en uppgift i livet och som vill göra rätt för sig och känna sig delaktiga. Här har vi ännu mycket att göra då det gäller attitydklimatet i landet. Därför borde de goda exemplen lyftas fram ännu mera.

 

Vad tyckte man då i föreningen Kansalliskielet? Jo, man tackade och sa ” Oj, man blir på så gott humör, det här borde flere få veta”

 Svenskfinlands kommuner bär sitt ansvar!

 

Kommunerna i Svenskfinland har varit duktiga på att ta emot flyktingar, visar en alldeles pinfärsk studie som presenterades i veckan. Det har vi nog vetat, men visst är det bra att också få det bekräftat. Tyvärr är det många kommuner i landet som ännu inte velat vara med och dela på ansvaret. Ännu färre är det som ser de möjligheter som invandringen kan medföra. Här gäller det att få ut budskapet om de goda erfarenheter och exempel som finns.

 

I veckan hade jag nöjet att få besöka föreningen Kansalliskielet ry:s årsmöte i Helsingfors. Det är en förening för finskspråkiga som stöder det tvåspråkiga Finland. Jag hade blivit ombedd att tala om bl.a. språkets betydelse för en god integration. Det finns fler exempel från våra svenskspråkiga regioner på hur man på ett framgångsrikt sätt lyckats med integreringen av invandrare på svenska. Jag valde denna gång att lyfta upp Närpes som konkret exempel. Med sin dryga 25 års erfarenhet av mottagning av flyktingar och arbetsrelaterad invandring är resultaten imponerande. Av Närpes stads befolkning idag har drygt 11procent utländsk bakgrund. Samtidigt kan staden stoltsera med en arbetslöshetsprocent på bara 4! Det här visar tydligt att man i Sydösterbotten hittat ett fungerande koncept. En modell som ka tjäna som förebild.

 

Erfarenheterna från de finlandssvenska regionerna visar också att det finns fördelar med att som invandrare i Finland lära sig svenska som första språk, speciellt om man blir kvar i regionen. Svenskan hör till den indoeuropeiska språkgruppen och för de invandrare som kan engelska är steget inte långt till att lära sig svenska. Men detta förutsätter att de nyanlända invandrarna informeras om Finlands tvåspråkighet i ett tidigt skede. Det är ofta först efter några månaders vistelse i Finland som invandrarna märker att vi har ett tvåspråkigt land. Deras vänner, stödpersoner och andra aktiva kan vara svenskspråkiga. Naturligtvis beror mycket på i vilken region man landar. Men det viktiga är att ge individen själv möjlighet att få väja vilket språk han eller hon vill lära sig först. En lyckad språkinlärning är nämligen nyckeln till en god integration.

 

Om vi återgår till Närpes, så kan vi också konstatera att utan den arbetskraft som kommit från andra länder, skulle vi inte ha den omfattning på inhemska gurkor och tomater i våra butiker landet runt. Inte heller på industrisidan inom trä och metall skulle arbetskraften vara tryggad i Sydösterbotten. D.v.s. invandrarna har en framträdande roll för hela stadens och regionens välmående. Det är just den här typen av erfarenheter som också skulle behöva få större synlighet i den allmänna debatten. Det är inte så att de asylsökande och invandrarna kommer till vårt land och tar våra jobb eller vill leva på våra socialbidrag, vilket de invandrarfientliga hävdar. De kan, då integrationen ske på rätt sätt, då de får känna sig delaktiga i samhället och bli behandlade som jämlika, medföra ett mervärde och berika såväl vårt näringsliv som vår kultur. Självfallet kan det finnas undantag, men de flesta är mänskor som du och jag, som vill ha en uppgift i livet och som vill göra rätt för sig och känna sig delaktiga. Här har vi ännu mycket att göra då det gäller attitydklimatet i landet. Därför borde de goda exemplen lyftas fram ännu mera.

 

Vad tyckte man då i föreningen Kansalliskielet? Jo, man tackade och sa ” Oj, man blir på så gott humör, det här borde flere få veta”

 Svenskfinlands kommuner bär sitt ansvar!

 

Kommunerna i Svenskfinland har varit duktiga på att ta emot flyktingar, visar en alldeles pinfärsk studie som presenterades i veckan. Det har vi nog vetat, men visst är det bra att också få det bekräftat. Tyvärr är det många kommuner i landet som ännu inte velat vara med och dela på ansvaret. Ännu färre är det som ser de möjligheter som invandringen kan medföra. Här gäller det att få ut budskapet om de goda erfarenheter och exempel som finns.

 

I veckan hade jag nöjet att få besöka föreningen Kansalliskielet ry:s årsmöte i Helsingfors. Det är en förening för finskspråkiga som stöder det tvåspråkiga Finland. Jag hade blivit ombedd att tala om bl.a. språkets betydelse för en god integration. Det finns fler exempel från våra svenskspråkiga regioner på hur man på ett framgångsrikt sätt lyckats med integreringen av invandrare på svenska. Jag valde denna gång att lyfta upp Närpes som konkret exempel. Med sin dryga 25 års erfarenhet av mottagning av flyktingar och arbetsrelaterad invandring är resultaten imponerande. Av Närpes stads befolkning idag har drygt 11procent utländsk bakgrund. Samtidigt kan staden stoltsera med en arbetslöshetsprocent på bara 4! Det här visar tydligt att man i Sydösterbotten hittat ett fungerande koncept. En modell som ka tjäna som förebild.

 

Erfarenheterna från de finlandssvenska regionerna visar också att det finns fördelar med att som invandrare i Finland lära sig svenska som första språk, speciellt om man blir kvar i regionen. Svenskan hör till den indoeuropeiska språkgruppen och för de invandrare som kan engelska är steget inte långt till att lära sig svenska. Men detta förutsätter att de nyanlända invandrarna informeras om Finlands tvåspråkighet i ett tidigt skede. Det är ofta först efter några månaders vistelse i Finland som invandrarna märker att vi har ett tvåspråkigt land. Deras vänner, stödpersoner och andra aktiva kan vara svenskspråkiga. Naturligtvis beror mycket på i vilken region man landar. Men det viktiga är att ge individen själv möjlighet att få väja vilket språk han eller hon vill lära sig först. En lyckad språkinlärning är nämligen nyckeln till en god integration.

 

Om vi återgår till Närpes, så kan vi också konstatera att utan den arbetskraft som kommit från andra länder, skulle vi inte ha den omfattning på inhemska gurkor och tomater i våra butiker landet runt. Inte heller på industrisidan inom trä och metall skulle arbetskraften vara tryggad i Sydösterbotten. D.v.s. invandrarna har en framträdande roll för hela stadens och regionens välmående. Det är just den här typen av erfarenheter som också skulle behöva få större synlighet i den allmänna debatten. Det är inte så att de asylsökande och invandrarna kommer till vårt land och tar våra jobb eller vill leva på våra socialbidrag, vilket de invandrarfientliga hävdar. De kan, då integrationen ske på rätt sätt, då de får känna sig delaktiga i samhället och bli behandlade som jämlika, medföra ett mervärde och berika såväl vårt näringsliv som vår kultur. Självfallet kan det finnas undantag, men de flesta är mänskor som du och jag, som vill ha en uppgift i livet och som vill göra rätt för sig och känna sig delaktiga. Här har vi ännu mycket att göra då det gäller attitydklimatet i landet. Därför borde de goda exemplen lyftas fram ännu mera.

 

Vad tyckte man då i föreningen Kansalliskielet? Jo, man tackade och sa ” Oj, man blir på så gott humör, det här borde flere få veta”

 Svenskfinlands kommuner bär sitt ansvar!

 

Kommunerna i Svenskfinland har varit duktiga på att ta emot flyktingar, visar en alldeles pinfärsk studie som presenterades i veckan. Det har vi nog vetat, men visst är det bra att också få det bekräftat. Tyvärr är det många kommuner i landet som ännu inte velat vara med och dela på ansvaret. Ännu färre är det som ser de möjligheter som invandringen kan medföra. Här gäller det att få ut budskapet om de goda erfarenheter och exempel som finns.

 

I veckan hade jag nöjet att få besöka föreningen Kansalliskielet ry:s årsmöte i Helsingfors. Det är en förening för finskspråkiga som stöder det tvåspråkiga Finland. Jag hade blivit ombedd att tala om bl.a. språkets betydelse för en god integration. Det finns fler exempel från våra svenskspråkiga regioner på hur man på ett framgångsrikt sätt lyckats med integreringen av invandrare på svenska. Jag valde denna gång att lyfta upp Närpes som konkret exempel. Med sin dryga 25 års erfarenhet av mottagning av flyktingar och arbetsrelaterad invandring är resultaten imponerande. Av Närpes stads befolkning idag har drygt 11procent utländsk bakgrund. Samtidigt kan staden stoltsera med en arbetslöshetsprocent på bara 4! Det här visar tydligt att man i Sydösterbotten hittat ett fungerande koncept. En modell som ka tjäna som förebild.

 

Erfarenheterna från de finlandssvenska regionerna visar också att det finns fördelar med att som invandrare i Finland lära sig svenska som första språk, speciellt om man blir kvar i regionen. Svenskan hör till den indoeuropeiska språkgruppen och för de invandrare som kan engelska är steget inte långt till att lära sig svenska. Men detta förutsätter att de nyanlända invandrarna informeras om Finlands tvåspråkighet i ett tidigt skede. Det är ofta först efter några månaders vistelse i Finland som invandrarna märker att vi har ett tvåspråkigt land. Deras vänner, stödpersoner och andra aktiva kan vara svenskspråkiga. Naturligtvis beror mycket på i vilken region man landar. Men det viktiga är att ge individen själv möjlighet att få väja vilket språk han eller hon vill lära sig först. En lyckad språkinlärning är nämligen nyckeln till en god integration.

 

Om vi återgår till Närpes, så kan vi också konstatera att utan den arbetskraft som kommit från andra länder, skulle vi inte ha den omfattning på inhemska gurkor och tomater i våra butiker landet runt. Inte heller på industrisidan inom trä och metall skulle arbetskraften vara tryggad i Sydösterbotten. D.v.s. invandrarna har en framträdande roll för hela stadens och regionens välmående. Det är just den här typen av erfarenheter som också skulle behöva få större synlighet i den allmänna debatten. Det är inte så att de asylsökande och invandrarna kommer till vårt land och tar våra jobb eller vill leva på våra socialbidrag, vilket de invandrarfientliga hävdar. De kan, då integrationen ske på rätt sätt, då de får känna sig delaktiga i samhället och bli behandlade som jämlika, medföra ett mervärde och berika såväl vårt näringsliv som vår kultur. Självfallet kan det finnas undantag, men de flesta är mänskor som du och jag, som vill ha en uppgift i livet och som vill göra rätt för sig och känna sig delaktiga. Här har vi ännu mycket att göra då det gäller attitydklimatet i landet. Därför borde de goda exemplen lyftas fram ännu mera.

 

Vad tyckte man då i föreningen Kansalliskielet? Jo, man tackade och sa ” Oj, man blir på så gott humör, det här borde flere få veta”

 Svenskfinlands kommuner bär sitt ansvar!

 

Kommunerna i Svenskfinland har varit duktiga på att ta emot flyktingar, visar en alldeles pinfärsk studie som presenterades i veckan. Det har vi nog vetat, men visst är det bra att också få det bekräftat. Tyvärr är det många kommuner i landet som ännu inte velat vara med och dela på ansvaret. Ännu färre är det som ser de möjligheter som invandringen kan medföra. Här gäller det att få ut budskapet om de goda erfarenheter och exempel som finns.

 

I veckan hade jag nöjet att få besöka föreningen Kansalliskielet ry:s årsmöte i Helsingfors. Det är en förening för finskspråkiga som stöder det tvåspråkiga Finland. Jag hade blivit ombedd att tala om bl.a. språkets betydelse för en god integration. Det finns fler exempel från våra svenskspråkiga regioner på hur man på ett framgångsrikt sätt lyckats med integreringen av invandrare på svenska. Jag valde denna gång att lyfta upp Närpes som konkret exempel. Med sin dryga 25 års erfarenhet av mottagning av flyktingar och arbetsrelaterad invandring är resultaten imponerande. Av Närpes stads befolkning idag har drygt 11procent utländsk bakgrund. Samtidigt kan staden stoltsera med en arbetslöshetsprocent på bara 4! Det här visar tydligt att man i Sydösterbotten hittat ett fungerande koncept. En modell som ka tjäna som förebild.

 

Erfarenheterna från de finlandssvenska regionerna visar också att det finns fördelar med att som invandrare i Finland lära sig svenska som första språk, speciellt om man blir kvar i regionen. Svenskan hör till den indoeuropeiska språkgruppen och för de invandrare som kan engelska är steget inte långt till att lära sig svenska. Men detta förutsätter att de nyanlända invandrarna informeras om Finlands tvåspråkighet i ett tidigt skede. Det är ofta först efter några månaders vistelse i Finland som invandrarna märker att vi har ett tvåspråkigt land. Deras vänner, stödpersoner och andra aktiva kan vara svenskspråkiga. Naturligtvis beror mycket på i vilken region man landar. Men det viktiga är att ge individen själv möjlighet att få väja vilket språk han eller hon vill lära sig först. En lyckad språkinlärning är nämligen nyckeln till en god integration.

 

Om vi återgår till Närpes, så kan vi också konstatera att utan den arbetskraft som kommit från andra länder, skulle vi inte ha den omfattning på inhemska gurkor och tomater i våra butiker landet runt. Inte heller på industrisidan inom trä och metall skulle arbetskraften vara tryggad i Sydösterbotten. D.v.s. invandrarna har en framträdande roll för hela stadens och regionens välmående. Det är just den här typen av erfarenheter som också skulle behöva få större synlighet i den allmänna debatten. Det är inte så att de asylsökande och invandrarna kommer till vårt land och tar våra jobb eller vill leva på våra socialbidrag, vilket de invandrarfientliga hävdar. De kan, då integrationen ske på rätt sätt, då de får känna sig delaktiga i samhället och bli behandlade som jämlika, medföra ett mervärde och berika såväl vårt näringsliv som vår kultur. Självfallet kan det finnas undantag, men de flesta är mänskor som du och jag, som vill ha en uppgift i livet och som vill göra rätt för sig och känna sig delaktiga. Här har vi ännu mycket att göra då det gäller attitydklimatet i landet. Därför borde de goda exemplen lyftas fram ännu mera.

 

Vad tyckte man då i föreningen Kansalliskielet? Jo, man tackade och sa ” Oj, man blir på så gott humör, det här borde flere få veta”

 

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15