Exportperiferi mot spritmetropol

15.05.2016 kl. 07:03
Kenneth Myntti skrev för en tid sedan en utmärkt kolumn om hur spriten föder Helsingfors. Finländska resenärer hade i fjol hela 72 miljoner liter alkohol i bagaget då de återvände från en utlandsresa och det är de båtar som trafikerar mellan Tallinn och Helsingfors som i regel står för 70 procent av all importsprit.

Precis som Myntti skriver är det långt tack vare den förmånliga Estlandsspriten som Helsingfors i dag kan bygga ut västra hamnen och ­planera för en kommande järnvägstunnel under Östersjön. Vi har alltså ett spritrally jämte övrig affärsverksamhet av skatteteknisk art som grund för ett ekonomiskt samarbete mellan Estland och Helsinfors. En förbindelse som staten genom dels skattesubventionen (tax free) och sjukvårdskostnader de facto stöder med flera miljarder euro per år.

Ovan beskrivna faktum skulle vara betydligt lättare att svälja om inte vi österbottningar med landets högsta exportsiffror samtidigt dagligen skulle tvingas kämpa stenhårt för såväl vettiga tåg-, flyg- som sjöförbindelser samt för förbättrandet av ett vägnät som till många delar håller på att förfalla. T.ex. flygplatsen i Kronoby har en betydligt större och viktigare betydelse för ekonomin i Finland än vad ett ensidigt akademiskt nydumt stirrande på enbart passagerarsiffror ger sken av. Industrins andel av näringsstruturen i Jakobstad-Karleby-regionen är ca 50 % (!) högre än vad den är då man ser på landet som helhet. Att vi dessutom i Österbotten har en industri med ett exceptionellt högt förädlingsvärde samt en exportgrad som är i en klass för sig, borde få alla kloka hjärnor att inse, att det är här man skall satsa ännu mer på goda förbindelser, forskning och utveckling. Helt enkelt av den enkla orsaken att det generar mer nya pengar till landet som helhet.

Att landskapet Österbotten i absoluta euron mätt exporterar mer än de fem minst exporterande landskapen gör sammanlagt talar för sig själv, och borde definitivt vara något som såväl utbildnings- som vårdreformer också tar i beaktande. Risken är dock överhängande att vårdreformen enbart används som ett verktyg för att förverkliga drömmen om landskapsstyre och att man i sin iver inte beaktar reformens verkningar på de nationellt sett oerhört viktiga värdeskapande ekosystemen i Jakobstad-Karlely samt Vasaregeionen. Det vore dock ärligt att skippa termen självstyrande, eftersom pengar likt i kommunistiska Kuba skall snurras via staten som i perioder genom olika på dåtiden baserade index och medeltal fördelar pengarna. Alltså förflyttar pengar från de områden som haft det lite bättre till de som haft det sämre. Att vi haft och har en god servicenivå är en av de byggstenar som gör att människor och därmed företag mår bra och har kraft att generera betydligt mer pengar för finansieringen av servicen i fosterlandet än vad man själv gör av med. Exportindustrin behöver goda förbindelser även om det på basen av ensidig statistik ofta talas mest om de som flyter tack vare halvgratis sprit och tobak.

Joakim Strand

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00