Exportperiferi mot spritmetropol

15.05.2016 kl. 07:03
Kenneth Myntti skrev för en tid sedan en utmärkt kolumn om hur spriten föder Helsingfors. Finländska resenärer hade i fjol hela 72 miljoner liter alkohol i bagaget då de återvände från en utlandsresa och det är de båtar som trafikerar mellan Tallinn och Helsingfors som i regel står för 70 procent av all importsprit.

Precis som Myntti skriver är det långt tack vare den förmånliga Estlandsspriten som Helsingfors i dag kan bygga ut västra hamnen och ­planera för en kommande järnvägstunnel under Östersjön. Vi har alltså ett spritrally jämte övrig affärsverksamhet av skatteteknisk art som grund för ett ekonomiskt samarbete mellan Estland och Helsinfors. En förbindelse som staten genom dels skattesubventionen (tax free) och sjukvårdskostnader de facto stöder med flera miljarder euro per år.

Ovan beskrivna faktum skulle vara betydligt lättare att svälja om inte vi österbottningar med landets högsta exportsiffror samtidigt dagligen skulle tvingas kämpa stenhårt för såväl vettiga tåg-, flyg- som sjöförbindelser samt för förbättrandet av ett vägnät som till många delar håller på att förfalla. T.ex. flygplatsen i Kronoby har en betydligt större och viktigare betydelse för ekonomin i Finland än vad ett ensidigt akademiskt nydumt stirrande på enbart passagerarsiffror ger sken av. Industrins andel av näringsstruturen i Jakobstad-Karleby-regionen är ca 50 % (!) högre än vad den är då man ser på landet som helhet. Att vi dessutom i Österbotten har en industri med ett exceptionellt högt förädlingsvärde samt en exportgrad som är i en klass för sig, borde få alla kloka hjärnor att inse, att det är här man skall satsa ännu mer på goda förbindelser, forskning och utveckling. Helt enkelt av den enkla orsaken att det generar mer nya pengar till landet som helhet.

Att landskapet Österbotten i absoluta euron mätt exporterar mer än de fem minst exporterande landskapen gör sammanlagt talar för sig själv, och borde definitivt vara något som såväl utbildnings- som vårdreformer också tar i beaktande. Risken är dock överhängande att vårdreformen enbart används som ett verktyg för att förverkliga drömmen om landskapsstyre och att man i sin iver inte beaktar reformens verkningar på de nationellt sett oerhört viktiga värdeskapande ekosystemen i Jakobstad-Karlely samt Vasaregeionen. Det vore dock ärligt att skippa termen självstyrande, eftersom pengar likt i kommunistiska Kuba skall snurras via staten som i perioder genom olika på dåtiden baserade index och medeltal fördelar pengarna. Alltså förflyttar pengar från de områden som haft det lite bättre till de som haft det sämre. Att vi haft och har en god servicenivå är en av de byggstenar som gör att människor och därmed företag mår bra och har kraft att generera betydligt mer pengar för finansieringen av servicen i fosterlandet än vad man själv gör av med. Exportindustrin behöver goda förbindelser även om det på basen av ensidig statistik ofta talas mest om de som flyter tack vare halvgratis sprit och tobak.

Joakim Strand

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om underrättelselagstiftningen

Gruppanförandets talare ledamot Rehn-Kivi
09.02.2022 kl. 15:00

Riksmötets öppningsdebatt 8.2.2022

Gruppanförande hållet av gruppordförande Anders Adlercreutz.
08.02.2022 kl. 15:00

Responsdebatt om budgeten 2022

Gruppanförande hållet av ledamot Veronica Rehn-Kivi
14.12.2021 kl. 11:00

Reponsdebatt om statsrådets försvarsredogörelse

Gruppanförande hållet av ledamot Anders Norrback
07.12.2021 kl. 14:50

Interpellation om Finlands beredskap för hybridpåverkan som bygger på styrning av migrationsströmmar

Gruppanförande hållet av ledamot Mats Löfström
24.11.2021 kl. 14:45

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om Finlands fortsatta deltagande i säkerhetssektorns utbildningssamarbete i Irak

Gruppanförande 23.11.2021 hållet av ledamot Mikko Ollikainen
23.11.2021 kl. 14:49

Responsdebatt om Agenda 2030 – mot ett klimatneutralt välfärdssamhälle

Gruppanförande 17.11.2021, hållet av ledamot Eva Biaudet.
17.11.2021 kl. 14:53