Från Wickström till VEBIC

08.05.2016 kl. 12:47
I samband med att vi gratulerar Vasabladet för dess 160 första framgångsrika år, passar det bra att lyfta fram några fenomen som under samma tidsperiod gett utdelningsområdet en mycket stabil grund att vidareutvecklas ifrån.

Det är en genomgripande europeisk trend att det är medelstora städer och kunskapsintensiva regioner med exportinriktad modern industri samt ett starkt socialt och kulturellt kapital som skapar innovationer och därmed nytt kapital.

Otaliga är de såväl kända som mindre kända österbottningar som under olika tidsepoker och i olika sammanhang spelat avgörande roller i utvecklandet av vårt landskap och fosterland. Det är oerhört fascinerande att studera hur till exempel John Wickström som föddes i Vassor 1870 redan före århundradets slut ägde tre stycken bolag inom verkstadsindustrin i Chicago. Wickström hörde liksom Ford och Olds till banbrytarna inom bilindustrin globalt.

På hemmaplan i Vasa hade bland annat Metvikens mekaniska verkstad år 1917 genom företagsköp utvidgat sin verksamhet och produkturvalet bestod av såg- och kvarnmekanik, vattenturbiner, ångmaskiner, ångpannor, samt bogserfartyg och varpbåtar. Bolaget köptes år 1936 av Ab Wärtsilä Oy. Även Finska Motorfabriken växte kraftigt och före kriget tillverkade enbart Bröderna Wickström cirka 1000 båtmotorer per år i Vasa. Att Oy Strömberg Ab flyttades till Vasa undan kriget var även det en avgörande milstolpe i det bygge som idag utgör Nordens starkaste energiteknologikluster.         

Dagens satsningar på nya former av samverkan och logistikkoncept i Kvarkenregionen, Vasa stads energiutbildningsstrategi samt energilaboratoriet VEBIC (Vaasa Energy Business Innovation Centre) intill Brändö bro är några exempel på åtgärder som – med avstamp i ovan beskrivna tradition och historia - skall bidra till att skapa tusentals nya arbetsplatser under kommande år. Att vi längs med kusten även har globalt ledande kemisk industri, båtindustri, livsmedelsindustri, omfattande pälsnäring, starka högskolor, metallindustri och ett grönsakskluster gör att här finns alla förutsättningar för ett gott och naturnära liv med mångsidig och högklassig offentlig service i livets alla skeden.

När det gäller svenskspråkig service kunde vi mycket väl betjäna såväl Svenskfinland som övriga Norden. När offentliga aktörer nu lärt sig att på riktigt skapa nya resurser och stärka näringslivet i samarbete med Bryssel är det dags att hitta äkta partners i till exempel USA, Kina, Ryssland och Saudiarabien. Vi kan bli bäst globalt på att utnyttja potentialen knuten till arktiska områden.  Likt Wickström från Vassor bör vi glömma alla gränser, ställa ribban högt och satsa på att modigt utnyttja alla de möjligheter som finns. Vi har en gyllene chans, och vi skall ta den. 

Joakim Strand

Gruppanföranden

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50