EU förbinder sig sedan att ta lika många flyktingar, som de som har returneras, direkt från Turkiet. Dessa ska sedan allokeras solidariskt mellan EU:s medlemsländer. Turkiet ska för detta få bland annat sex miljarder euro från EU samt visumfrihet i Schengenområdet för sina medborgare, om man uppfyller 72 stycken villkor från en lista som berör alltifrån minoritetsskydd till biometriska pass.

Som ni hör är det här en komplicerad överenskommelse med många rörliga delar som kan gå fel. I mina ögon har överenskommelsen hela tiden varit alltför invecklad, problematisk och o-europeisk, eftersom vi delvis utlokaliserar asylrätten, för att den ska kunna vara gångbar. Vi måste kunna bättre än det här och kunna skapa ett hållbart system för den rådande flyktingsituationen som är humant, fungerande och som inte riskerar att tumma på våra demokratiska ideal.

Läget i Europa är allvarligt och vi har en mycket besvärlig flyktingsituation. Därför måste vi samarbeta med flera länder utanför EU, däribland Turkiet, som har en viktig roll. Men samarbetet måste ske utan att vi kompromissar på det fundament och de grundideal som EU vilar på – demokrati, frihet och mänskliga rättigheter.

Vid EU-kommissionens veckovisa kollegiemöte i onsdags slogs fast att Turkiet ännu inte uppfyllt fem av de 72 villkoren. Ett av villkoren, för att visumfrihet ska kunna beviljas, är att Turkiet ändrar sin anti-terrorlag som använts som svepskäl för att trakassera journalister och fängsla representanter för minoriteter och kritiska röster.

Det finns begränsade verktyg för EU och demokratiska länder att upprätthålla demokratiska, mänskliga och fria rättigheter i utrikespolitiken. Men, de verktyg vi har är kraftfulla då de är mycket eftersträvansvärda. Verktygen handlar bland annat om handelsmöjligheter, biståndsmedel, visumfritt resande eller möjligheten att bli EU-medlem. Just därför är det visumfriheten som är viktigast för Turkiet, inte pengarna.

Just därför är det så viktigt att vi inte ger efter på våra villkor. Alla villkor måste vara uppfyllda förrän visumfriheten kan beviljas, eftersom det annars skulle skapa ett farligt prejudikat för andra länder i världen och visa att demokratiska värderingar är till salu.

Så får det inte vara. Vi får inte låta ändamålen börja helga medlen, genom att ge fördelar utan att kriterier uppfylls, eftersom vi då förlorar vår moraliska kompass och demokratiska ryggrad. Demokrati, yttrandefrihet och mänskliga rättigheter får aldrig vara till salu.

Om Turkiet åtgärdar alla saker på villkorslistan och övervakar att de efterföljs i praktiken så är det en bra sak och då ska man så klart också få visumfriheten. För det visar då att ”soft power” verkligen har en effekt och fungerar som ett föredöme för andra länder att arbeta med att förstärka demokratiska, fria- och medborgerliga rättigheter samt minoritetsskydd. Då skulle världen bli en bättre plats. Men, tyvärr betyder nog rockaden i Turkiets ledarskikt i helgen, då den mer liberala och EU-vänliga premiärministern tvingades åt sidan av president Erdogan, att det inte kommer gå i denna riktning som vi vill och att villkoren är uppfyllda. EU måste därför skyndsamt förbereda alternativa åtgärder för att hantera flyktingsituationen utan en överenskommelse med Turkiet och vara redo att överge förhandlingarna om visumfriheten om villkoren inte uppfylls. Demokrati är för viktigt för att man ska kunna se mellan fingrarna.