Demokratiska värderingar är inte till salu

09.05.2016 kl. 09:10
För ett par månader sedan gjorde EU och Turkiet en kontroversiell överenskommelse för att hantera flyktingsituationen och flyktingströmmen till Europa. Överenskommelsen innebar att flyktingar som anländer till Grekland från Turkiet skickas tillbaka till Turkiet.

EU förbinder sig sedan att ta lika många flyktingar, som de som har returneras, direkt från Turkiet. Dessa ska sedan allokeras solidariskt mellan EU:s medlemsländer. Turkiet ska för detta få bland annat sex miljarder euro från EU samt visumfrihet i Schengenområdet för sina medborgare, om man uppfyller 72 stycken villkor från en lista som berör alltifrån minoritetsskydd till biometriska pass.

 

Som ni hör är det här en komplicerad överenskommelse med många rörliga delar som kan gå fel. I mina ögon har överenskommelsen hela tiden varit alltför invecklad, problematisk och o-europeisk, eftersom vi delvis utlokaliserar asylrätten, för att den ska kunna vara gångbar. Vi måste kunna bättre än det här och kunna skapa ett hållbart system för den rådande flyktingsituationen som är humant, fungerande och som inte riskerar att tumma på våra demokratiska ideal.

 

Läget i Europa är allvarligt och vi har en mycket besvärlig flyktingsituation. Därför måste vi samarbeta med flera länder utanför EU, däribland Turkiet, som har en viktig roll. Men samarbetet måste ske utan att vi kompromissar på det fundament och de grundideal som EU vilar på – demokrati, frihet och mänskliga rättigheter.

 

Vid EU-kommissionens veckovisa kollegiemöte i onsdags slogs fast att Turkiet ännu inte uppfyllt fem av de 72 villkoren. Ett av villkoren, för att visumfrihet ska kunna beviljas, är att Turkiet ändrar sin anti-terrorlag som använts som svepskäl för att trakassera journalister och fängsla representanter för minoriteter och kritiska röster.

 

Det finns begränsade verktyg för EU och demokratiska länder att upprätthålla demokratiska, mänskliga och fria rättigheter i utrikespolitiken. Men, de verktyg vi har är kraftfulla då de är mycket eftersträvansvärda. Verktygen handlar bland annat om handelsmöjligheter, biståndsmedel, visumfritt resande eller möjligheten att bli EU-medlem. Just därför är det visumfriheten som är viktigast för Turkiet, inte pengarna.

 

Just därför är det så viktigt att vi inte ger efter på våra villkor. Alla villkor måste vara uppfyllda förrän visumfriheten kan beviljas, eftersom det annars skulle skapa ett farligt prejudikat för andra länder i världen och visa att demokratiska värderingar är till salu.

 

Så får det inte vara. Vi får inte låta ändamålen börja helga medlen, genom att ge fördelar utan att kriterier uppfylls, eftersom vi då förlorar vår moraliska kompass och demokratiska ryggrad. Demokrati, yttrandefrihet och mänskliga rättigheter får aldrig vara till salu.

 

Om Turkiet åtgärdar alla saker på villkorslistan och övervakar att de efterföljs i praktiken så är det en bra sak och då ska man så klart också få visumfriheten. För det visar då att ”soft power” verkligen har en effekt och fungerar som ett föredöme för andra länder att arbeta med att förstärka demokratiska, fria- och medborgerliga rättigheter samt minoritetsskydd. Då skulle världen bli en bättre plats. Men, tyvärr betyder nog rockaden i Turkiets ledarskikt i helgen, då den mer liberala och EU-vänliga premiärministern tvingades åt sidan av president Erdogan, att det inte kommer gå i denna riktning som vi vill och att villkoren är uppfyllda. EU måste därför skyndsamt förbereda alternativa åtgärder för att hantera flyktingsituationen utan en överenskommelse med Turkiet och vara redo att överge förhandlingarna om visumfriheten om villkoren inte uppfylls. Demokrati är för viktigt för att man ska kunna se mellan fingrarna.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00