Remissdebatt om statsrådets redogörelse: Försättande av en militär avdelning i hög beredskap som en del av den EU-stridsgrupp som ställs upp av Storbritannien, Irland, Lettland, Litauen, Sverige och Finland

04.05.2016 kl. 15:00
Gruppanförande 4.5 2016, Stefan Wallin

Värderade talman,

 

Det ligger ingen som helst dramatik i att Finland åter tänker vara en del av EU-stridsgruppen som ska vara i beredskap andra halvan av 2016.

Det är britterna som leder denna snabbinsats styrka och det var så sent som ifjol som Finland senast var med då med Sverige i ledande roll. Sammanlagt har Finland varit med fem gånger tidigare – första gången år 2007.

Man kan därför med fog säga att detta är business as usual. Det är en del av våra internationella åligganden.

Svenska riksdagsgruppen anser att Finland ska vara en aktiv, solidarisk aktör när det internationella samfundet tar på sig sådana här och liknande åtaganden. Det är en viktig del av vår utrikes- och säkerhetspolitik. Här förväntas trovärdighet och ett konsekvent agerande från Finlands sida. Vårt land har starka traditioner av fredsbevararuppdrag. EU:s snabbinsatsstyrkor bygger på ett annat koncept, men till EU-stridsgrupperna uppdrag hör också att vid behov kunna ställas till FN:s förfogande om FN begär det.

Vårt kunnande och våra erfarenheter när det gäller internationella krishanteringsinsatser står på hög nivå. Generellt kan sägas, att vårt deltagande i EU:s stridsgrupp ger försvarspersonalen värdefulla erfarenheter, som hjälper oss att utveckla våra egna försvarssystem här hemma.

Det gäller inte minst den materiella sidan där det är viktigt att vi deltar i övningar där de materiella standarderna är synkroniserade.

 

Värderade talman,

 

Vi kan också notera att i denna beredskapsstyrka, som leds av Storbritannien, deltar förutom Irland också Lettland, Litauen, Sverige och Finland. På alla plan håller vårt försvarssamarbete med Sverige att fördjupas.

När det gäller denna och tidigare EU-stridsgrupper där Finland har varit med, har det baltiska inslaget funnits med. Också nu kan man säga att det är strategiskt välkommet att samarbetet mellan de nordiska länderna och Baltikum ökar kring Östersjön. Sammansättningen av denna beredskapsgrupp är ett gott uttryck för detta.

 

Värderade talman,

 

Det är kanske inte läge att i dagens debatt ytterligare fördjupa resonemanget kring Finlands internationella säkerhetspolitiska roll. Den diskussionen har vi orsak att återkomma till senast då regeringen i juni månad lovat lägga fram sin utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse.

Vi fick redan i slutet av förra veckan ett smakprov på vad diskussionen kommer att handla om då kvartetten som bedömt konsekvenserna av ett eventuellt finländskt medlemskap i Nato presenterade sin rapport.

 

Också beaktande den eventuella realiteten att Finland blir fullvärdig medlem i Nato är det viktig att Finlands internationella militära kapaciteter är i gott skick. En välutbildad snabbinsatskapacitet är oavsett vilket säkerhetspolitiskt vägval Finland gör i framtiden en stor tillgång internationellt, men stärker också det nationella försvaret.

 

Värderade talman,

 

Finlands linje bör vara den att vi tar vårt internationella ansvar, men att vi satsar på deras trygghet som deltar i operationerna. Deras säkerhet är på vårt ansvar.

Svenska riksdagsgruppen anser att Finland ska fortsätta att delta i beredskapsturerna för EU:s stridsgrupper. Vi har ett kunnande som vi kan bidra med för att öka den regionala säkerheten och stabiliteten i Europa och olika delar av världen.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00