Finland har blivit bakåtsträvande

30.04.2016 kl. 11:12
Sent på torsdag kväll var det dags för diskussion i plenum kring medborgarinitiativet om att ordna en folkomröstning om Finlands medlemskap i euroområdet. Att föra ärenden till riksdagen med medborgarinitiativ är en förhållandevis ny möjlighet.

För att de ska tas upp till behandling behövs 50.000 underskrifter av röstberättigade medborgare. Just det här medborgarinitiativet har fått mycket uppmärksamhet eftersom det är Europaparlamentariker Paavo Väyrynen som varit initiativtagare. Väyrynen, som nuförtiden har startat sitt eget parti, satt själv på åhörarläktaren.

Det är framförallt Sannfinländarna som romantiserar tiden med den finska marken. Men de gör det med en selektiv historieskrivning. De glömmer nästan alltid att nämna tiderna av devalveringar, något som var långt ifrån oproblematiskt. De glömmer också bort hur sårbar en liten valuta är mot spekulation på internationella valutamarknaden, något som både Finland och Sverige har erfarenhet av. De ser inte heller hur sårbar en liten valuta är för påverkan av stormaktspolitik.

För mig har frågan alltid varit enkel vilket jag också tog upp i min egen taltur. Finland är ett litet land i Europas nordöstra utkant. Den saken är omöjlig att ändra på rent geografiskt, men vi kan påverka det politiskt genom att vara aktiva och ha inflytande i internationella organisationer.

Varken Tyskland, eller Storbritannien, med sin befolkning på 80 och 60 miljoner invånare är ensamma tillräckligt stora för att höras, eller kunna påverka, i världen. Finland ännu mindre. Att vara med i EU och i euron gör därför att vi kan "punch above our weight".

Finland är det enda nordiska landet i euron och Finlands banks direktör Erkki Liikanen sitter i det viktiga ECB-rådet. I ett läge där centralbankerna blivit mycket viktiga för att hantera stabiliteten i det ekonomiska systemet finns alltså bara en från Norden som är med där besluten verkligen fattas.

Sverige har kvar kronan, men är de självständiga? Svar: Nej. Sveriges riksbank gör ju exakt samma sak som ECB, men utan att ha representation och kunna påverka besluten.

Trots att Sverige har hög ekonomisk tillväxt har man negativa räntor och stödköper statspapper. I en normal värld skulle det vara ett bra recept för att skapa en rejäl bubbla, i synnerhet på bostadsmarknaden. Men Sveriges riksbank har inte några val då de inte vill att kronans värde ska skjuta i höjden mot euron och dollarn.

Finlands ekonomiska utmaningar beror på många olika aspekter. En snabbt åldrande befolkning, hög arbetslöshet och missmatch på arbetsmarknaden. Att vi tappat konkurrenskraft med våra närmaste konkurrenter och att världen för tillfället mest efterfrågar konsumtionsvaror och service, i stället för industrivaror (som Finland framförallt tillverkar). Dessutom har vi en snabb skuldsättning.

Men inget av detta är eurons fel. Euron har i stället gett oss större ekonomisk stabilitet och pålitlighet även om den också inneburit att det politiska svängrummet blivit mindre. Men det måste politiken därför anpassa sig till.

Det är dock ganska symtomatiskt för dagens Finland att vi har en sådan här debatt i riksdagen. Finland har tyvärr i mycket blivit ett bakåtsträvande land där man hellre romantiserar kring gamla förskönade tider, i stället för att blicka framåt. I riksdagsdebatten var det nästan skrämmande att höra hur många kollegor som tror att Finland kan överleva genom att vi bara hugger ved åt varandra. Som tur är de, i alla fall än så länge, en betydande minoritet.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00