Finland har blivit bakåtsträvande

30.04.2016 kl. 11:12
Sent på torsdag kväll var det dags för diskussion i plenum kring medborgarinitiativet om att ordna en folkomröstning om Finlands medlemskap i euroområdet. Att föra ärenden till riksdagen med medborgarinitiativ är en förhållandevis ny möjlighet.

För att de ska tas upp till behandling behövs 50.000 underskrifter av röstberättigade medborgare. Just det här medborgarinitiativet har fått mycket uppmärksamhet eftersom det är Europaparlamentariker Paavo Väyrynen som varit initiativtagare. Väyrynen, som nuförtiden har startat sitt eget parti, satt själv på åhörarläktaren.

Det är framförallt Sannfinländarna som romantiserar tiden med den finska marken. Men de gör det med en selektiv historieskrivning. De glömmer nästan alltid att nämna tiderna av devalveringar, något som var långt ifrån oproblematiskt. De glömmer också bort hur sårbar en liten valuta är mot spekulation på internationella valutamarknaden, något som både Finland och Sverige har erfarenhet av. De ser inte heller hur sårbar en liten valuta är för påverkan av stormaktspolitik.

För mig har frågan alltid varit enkel vilket jag också tog upp i min egen taltur. Finland är ett litet land i Europas nordöstra utkant. Den saken är omöjlig att ändra på rent geografiskt, men vi kan påverka det politiskt genom att vara aktiva och ha inflytande i internationella organisationer.

Varken Tyskland, eller Storbritannien, med sin befolkning på 80 och 60 miljoner invånare är ensamma tillräckligt stora för att höras, eller kunna påverka, i världen. Finland ännu mindre. Att vara med i EU och i euron gör därför att vi kan "punch above our weight".

Finland är det enda nordiska landet i euron och Finlands banks direktör Erkki Liikanen sitter i det viktiga ECB-rådet. I ett läge där centralbankerna blivit mycket viktiga för att hantera stabiliteten i det ekonomiska systemet finns alltså bara en från Norden som är med där besluten verkligen fattas.

Sverige har kvar kronan, men är de självständiga? Svar: Nej. Sveriges riksbank gör ju exakt samma sak som ECB, men utan att ha representation och kunna påverka besluten.

Trots att Sverige har hög ekonomisk tillväxt har man negativa räntor och stödköper statspapper. I en normal värld skulle det vara ett bra recept för att skapa en rejäl bubbla, i synnerhet på bostadsmarknaden. Men Sveriges riksbank har inte några val då de inte vill att kronans värde ska skjuta i höjden mot euron och dollarn.

Finlands ekonomiska utmaningar beror på många olika aspekter. En snabbt åldrande befolkning, hög arbetslöshet och missmatch på arbetsmarknaden. Att vi tappat konkurrenskraft med våra närmaste konkurrenter och att världen för tillfället mest efterfrågar konsumtionsvaror och service, i stället för industrivaror (som Finland framförallt tillverkar). Dessutom har vi en snabb skuldsättning.

Men inget av detta är eurons fel. Euron har i stället gett oss större ekonomisk stabilitet och pålitlighet även om den också inneburit att det politiska svängrummet blivit mindre. Men det måste politiken därför anpassa sig till.

Det är dock ganska symtomatiskt för dagens Finland att vi har en sådan här debatt i riksdagen. Finland har tyvärr i mycket blivit ett bakåtsträvande land där man hellre romantiserar kring gamla förskönade tider, i stället för att blicka framåt. I riksdagsdebatten var det nästan skrämmande att höra hur många kollegor som tror att Finland kan överleva genom att vi bara hugger ved åt varandra. Som tur är de, i alla fall än så länge, en betydande minoritet.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30