Tid för det sista tacket är nu

27.04.2016 kl. 08:31
Nästa år firar vi Finland 100 år som självständig nation. Vår självständighet krävde enorma uppoffringar både under krigen och under återuppbyggnaden av landet. Bland oss lever ännu drygt 20 000 veteraner och inför firandet av 100 år av självständighet är det dags att visa vår tacksamhet och vördnad. Det finns nämligen ännu ogjort arbete för våra veteraners bästa.

Den nationella delegationen för frontveteranfrågor grundades i tiderna för att förbättra frontveteranernas levnadsförhållanden. I gott samarbete med riksdagspartierna har delegationen lyckats åstadkomma förbättringar. Som exempel kan nämnas att nivån på veterantillägget har höjts, anslaget för rehabilitering har höjts och rehabilitering i det egna hemmet har blivit en del av veteranrehabiliteringen. Krigsinvalidernas situation har förbättrats i och med att gränsen för när ersättning i enlighet med lagen om skada, erhållen i militärtjänst har sänkts. I och med att kommunerna fick rätt att ta del av vilka veteraner i kommunen som får veterantillägg förbättrades också kommunernas möjlighet att rikta service till samtliga veteraner.     

 

Trots att mycket positivt har skett finns det ännu saker att korrigera. Samarbetsorganet för de olika veteranförbunden har påtalat att anslagen för rehabilitering borde höjas ytterligare i och med att veteranernas höga ålder medför att en växande del av rehabiliteringen borde ske hemma hos veteranerna. Men också för den rehabilitering som sker på anstalter borde anslagen höjas.

 

Det finns stora skillnader mellan kommunerna. I en del kommuner har pengarna för rehabilitering tagit slut före årets slut medan det blir pengar över i vissa kommuner. Skillnaderna torde bero på hur aktiva kommunerna är i att ordna rehabilitering för veteranerna. Det finns också skillnader i hur kommunerna förverkligar rehabiliteringen. I de kommuner där anstaltsbetonad rehabilitering prioriteras har pengarna i regel inte räckt till för rehabilitering av alla veteraner.

 

Det är inte acceptabelt att finns stora skillnader mellan kommunerna. Ur veteranernas synvinkel är situationen problematisk eftersom veteranerna försätts i olika ställning beroende på vilken kommun de bor i. Vi måste alltså fästa uppmärksamhet vid kommunernas sätt att förverkliga rehabiliteringen samt vid hur anslagen för rehabilitering används. De nya vårdområdena eller landskapen som torde bildas kan förenhetliga praxis så att en mångsidig rehabilitering förverkligas i alla kommuner.

 

Eftersom veteranernas medelålder är över 90 år minskar behovet av anstaltsbetonad rehabilitering, allt färre orkar resa för att få sin rehabilitering. Däremot borde rehabilitering i hemmen öka. Genom rehabilitering i hemmet, som utgår från individuella behov, kan vi på ett kännbart sätt främja veternernas välmående. Olika modeller för hur rehabilitering i hemmen kan ske har prövats i olika delar av landet, så färdiga modeller finns. Det gäller bara att hitta den modell som sitter bäst i de lokala förhållandena.

 

Snart är det för sent att visa vår tacksamhet och uppskattning. Tiden för detta är nu. Inför firandet av 100 år av självständighet bör de återstående bristerna åtgärdas. Anslagen för rehabilitering bör vara tillräckliga och den service, inklusive rehabilitering i hemmet, ska i alla kommuner och i framtiden i alla landskap, vara av lika god kvalitet. Också lagstiftningen som ger krigsinvaliderna rätt till olika förmåner och service bör ändras och bland annat kravet på tio procents invaliditet avskaffas.

 

Medelåldern är hög bland våra veteraner och tiden för att agera är nu. Det är nu vi ska visa tacksamhet och respekt. Tack vare våra veteraner får vi idag leva i ett fritt och demokratiskt välfärdssamhälle.

 

Jag önskar alla en insiktsfull nationell veterandag!

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00