Tid för det sista tacket är nu

27.04.2016 kl. 08:31
Nästa år firar vi Finland 100 år som självständig nation. Vår självständighet krävde enorma uppoffringar både under krigen och under återuppbyggnaden av landet. Bland oss lever ännu drygt 20 000 veteraner och inför firandet av 100 år av självständighet är det dags att visa vår tacksamhet och vördnad. Det finns nämligen ännu ogjort arbete för våra veteraners bästa.

Den nationella delegationen för frontveteranfrågor grundades i tiderna för att förbättra frontveteranernas levnadsförhållanden. I gott samarbete med riksdagspartierna har delegationen lyckats åstadkomma förbättringar. Som exempel kan nämnas att nivån på veterantillägget har höjts, anslaget för rehabilitering har höjts och rehabilitering i det egna hemmet har blivit en del av veteranrehabiliteringen. Krigsinvalidernas situation har förbättrats i och med att gränsen för när ersättning i enlighet med lagen om skada, erhållen i militärtjänst har sänkts. I och med att kommunerna fick rätt att ta del av vilka veteraner i kommunen som får veterantillägg förbättrades också kommunernas möjlighet att rikta service till samtliga veteraner.     

 

Trots att mycket positivt har skett finns det ännu saker att korrigera. Samarbetsorganet för de olika veteranförbunden har påtalat att anslagen för rehabilitering borde höjas ytterligare i och med att veteranernas höga ålder medför att en växande del av rehabiliteringen borde ske hemma hos veteranerna. Men också för den rehabilitering som sker på anstalter borde anslagen höjas.

 

Det finns stora skillnader mellan kommunerna. I en del kommuner har pengarna för rehabilitering tagit slut före årets slut medan det blir pengar över i vissa kommuner. Skillnaderna torde bero på hur aktiva kommunerna är i att ordna rehabilitering för veteranerna. Det finns också skillnader i hur kommunerna förverkligar rehabiliteringen. I de kommuner där anstaltsbetonad rehabilitering prioriteras har pengarna i regel inte räckt till för rehabilitering av alla veteraner.

 

Det är inte acceptabelt att finns stora skillnader mellan kommunerna. Ur veteranernas synvinkel är situationen problematisk eftersom veteranerna försätts i olika ställning beroende på vilken kommun de bor i. Vi måste alltså fästa uppmärksamhet vid kommunernas sätt att förverkliga rehabiliteringen samt vid hur anslagen för rehabilitering används. De nya vårdområdena eller landskapen som torde bildas kan förenhetliga praxis så att en mångsidig rehabilitering förverkligas i alla kommuner.

 

Eftersom veteranernas medelålder är över 90 år minskar behovet av anstaltsbetonad rehabilitering, allt färre orkar resa för att få sin rehabilitering. Däremot borde rehabilitering i hemmen öka. Genom rehabilitering i hemmet, som utgår från individuella behov, kan vi på ett kännbart sätt främja veternernas välmående. Olika modeller för hur rehabilitering i hemmen kan ske har prövats i olika delar av landet, så färdiga modeller finns. Det gäller bara att hitta den modell som sitter bäst i de lokala förhållandena.

 

Snart är det för sent att visa vår tacksamhet och uppskattning. Tiden för detta är nu. Inför firandet av 100 år av självständighet bör de återstående bristerna åtgärdas. Anslagen för rehabilitering bör vara tillräckliga och den service, inklusive rehabilitering i hemmet, ska i alla kommuner och i framtiden i alla landskap, vara av lika god kvalitet. Också lagstiftningen som ger krigsinvaliderna rätt till olika förmåner och service bör ändras och bland annat kravet på tio procents invaliditet avskaffas.

 

Medelåldern är hög bland våra veteraner och tiden för att agera är nu. Det är nu vi ska visa tacksamhet och respekt. Tack vare våra veteraner får vi idag leva i ett fritt och demokratiskt välfärdssamhälle.

 

Jag önskar alla en insiktsfull nationell veterandag!

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30