Insändare

Småskaligt byggande utan bygglov

23.04.2016 kl. 08:49

Regeringsprogrammet har som målsättning att revidera markanvändnings- och bygglagen så att tillståndsprocesserna för planläggning och byggande blir smidigare. Byggande ska i framtiden regleras av färre normer.

Finlands bygglovsbestämmelser är strikta och man kunde med fördel lätta på bestämmelserna. I Sverige möjliggör Plan- och bygglagen från år 2014 att man utan bygglov kan bygga mindre byggnader i anslutning till ett egnahems- eller parhus. Byggnadens storlek får vara maximalt 25 kvadratmeter. I Sverige går dessa byggnader under namnet friggebodar och attefallshus. Byggnaderna kan användas som självständig bostad, förrådsutrymme, garage eller gäststuga. För byggande av friggebodar och attefallshus krävs inget bygglov, utan endast en skriftlig anmälan till byggnadsnämnden och startbesked.

På basen av regeringsprogrammet har miljöministeriet tillsatt en arbetsgrupp som ska utreda hur man kan skapa bättre förutsättningar för småskaligt gårdsbyggande. Möjligheten att bygga utan att ansöka om bygglov skulle stöda regeringens målsättningar.

Den nuvarande lagstiftningen ger kommunerna möjlighet till flexiblare förfarande. Kommunerna har också i viss mån fattat beslut om ett enklare förfarande i sina byggnadsordningar, men för att förenhetliga praxis i hela landet skulle det vara önskvärt att regeringen via lagstiftning skapar ett nytt och enklare förfarande.

Att förenkla tillståndsförfarandena kring byggandet av mindre byggnader på egen tomt skulle ha mångsidiga positiva effekter. Med hjälp av mindre strikta byggbestämmelser för privatpersoner skulle man kunna svara på det ökade behovet av bostäder och det skulle även få positiva effekter för sysselsättingen och byggbranschen i hela landet.

Undertecknad har lämnat in ett skriftligt spörsmål med frågan om på vilket sätt regeringen planerar att avveckla normerna då det gäller små tilläggsbyggnader på egnahemshus- eller parhustomter med oanvänd byggnadsrätt.

Ansvariga ministern Kimmo Tiilikainen har i sitt svar på spörsmålet betonat att lagstiftningen redan idag ger kommunerna rätt att i sina byggnadsordningar fatta beslut om enklare förfarande.

Tiilikainen anser också att det finländska systemet är enklare eftersom enbart anmälan krävs i Finland och i Sverige krävs beslut av myndighet om att få inleda byggandet. Kommunerna i Sverige har också rätt att kräva att byggnadslov trots allt lämnas in i ärenden som berör byggande av friggebodar och attefallshus.

Minister Tiilikainen konstaterar också att den arbetsgrupp som granskar vår bygglagstiftning ska komma med sitt förslag inom maj månad och att arbetsgruppen också utreder om regelverken kring lov- och anmälningsförfarandena borde förändras.

Den flexibilitet som lagen redan idag möjliggör utnyttjas i olika grad av kommunerna och förfarandena varierar ganska mycket. För att skapa ett enklare och smidigare förfarande som gäller i hela landet, skulle det vara nödvändigt att regeringen nu visar att de menar allvar och därför ändrar på lagstiftningen där det krävs.

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.

11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15