Fri och rättvis handel

25.04.2016 kl. 08:47
I fredags besökte EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström riksdagens stora utskott för att diskutera EU:s handelspolitik i allmänhet och frihandelsavtalet med USA i synnerhet.

 Utan handel skulle Norden inte ha det välstånd vi har idag. Det är genom global handel som vi har kunnat skapa framgångsrika exportprodukter som byggt den välfärd som idag är ryggraden i vårt välfärdssamhälle. Nya handelsavtal kommer skapa nya exportmöjligheter och det största avtalet som nu förhandlas är det mellan EU och USA, det så kallade TTIP. Just idag inleds faktiskt också den 13:e rundan av förhandlingar om avtalet.

 

Det som Cecilia Malmström fick flest frågor om i utskottet handlade om det så kallade skiljeförfarandet ISDS. Skiljeförfarandet är en mekanism där eventuella konflikter löses. Det fungerar också som ett skydd för att ett företags investeringar inte ska gå om intet på grund av ändrade politiska spelregler eller korrupta domstolar. Skiljeförfarandet går snabbt, men processen sker bakom stängda dörrar och domarna kan inte överklagas. Systemet har därför kritiserats för att vara odemokratiskt.

 

Att den här frågan skulle bli kontroversiell tog EU-kommissionen lite på sängen. Det finns nämligen redan tusentals skiljeförfaranden i världen länder emellan. EU länderna har tillsammans 1400 sådana avtal, varav enbart Finland har drygt 60 stycken. Det första skiljeförfarandet gjordes i ett handelsavtal mellan Tyskland och Pakistan år 1959. Att skiljeförfarandet därför skulle bli kontroversiellt kom som en överraskning för många. Men det är bra att det har väckt diskussion och att man nu kan se över systemet.

 

Skiljeförfaranden är nämligen inte oproblematiska eftersom företag i värsta fall kan använda kryphål i lagar för att stämma stater. Det ger en teoretisk möjlighet att missbruka systemet och dess syfte. Så får det inte vara. Fri handel ska inte vara fri från regler och den ska alltid underställas demokrati. Men samtidigt måste system finnas för att lösa potentiella tvister, om sådana uppkommer.

 

I diskussioner har vissa undrat om vi inte kunde klara oss utan ett skiljeförfarandesystem helt och hållet.  Man borde ju kunna lita på EU-ländernas och USA:s rättsystem. Så borde det ju så klart vara, men tyvärr är det inte så. Amerikanerna litar inte på rättsystemets oavhängighet i exempelvis Bulgarien eller Rumänien. Bulgarien är ökänt för sin korruption. Man kan också spekulera i att amerikanska domstolar nog skulle favorisera amerikanska parter. Ett finländskt företag skulle nog få svårt att övertyga en jury i Alabama vid en eventuell tvist. Därför behövs fortsättningsvis ett system som kan lösa tvister på ett opartiskt sätt. Men ett sådant system behöver vara transparent, skyddas mot missbruk och underordnas demokratiska regler.

 

Jag är därför glad att Malmström och EU-kommissionen tagit fram ett nytt förslag till system. Ett system där domare tas från en förbestämd pool av domare som har lång dokumenterad erfarenhet och god etik. Processen ska också vara transparent och beslutet kunna överklagas. Ett system som alltså liknar vårt vanliga rättsystem. Jag stöder denna modell och jag är glad att man redan lyckats inkludera denna modell i frihandelsavtalet med Kanada som nyss färdigförhandlats.

 

Ett frihandelsavtal med USA kommer ge finländska, i synnerhet små och medelstora, företag nya exportmöjligheter. Livsmedel, kläder och sjöfart är sektorer i synnerhet som kunde gynnas. Det är därför viktigt att förhandlingarna kan avslutas på ett framgångsrikt sätt och att vi samtidigt får ett modernt och transparent avtal som är fritt från farhågor.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30