Fri och rättvis handel

25.04.2016 kl. 08:47
I fredags besökte EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström riksdagens stora utskott för att diskutera EU:s handelspolitik i allmänhet och frihandelsavtalet med USA i synnerhet.

 Utan handel skulle Norden inte ha det välstånd vi har idag. Det är genom global handel som vi har kunnat skapa framgångsrika exportprodukter som byggt den välfärd som idag är ryggraden i vårt välfärdssamhälle. Nya handelsavtal kommer skapa nya exportmöjligheter och det största avtalet som nu förhandlas är det mellan EU och USA, det så kallade TTIP. Just idag inleds faktiskt också den 13:e rundan av förhandlingar om avtalet.

 

Det som Cecilia Malmström fick flest frågor om i utskottet handlade om det så kallade skiljeförfarandet ISDS. Skiljeförfarandet är en mekanism där eventuella konflikter löses. Det fungerar också som ett skydd för att ett företags investeringar inte ska gå om intet på grund av ändrade politiska spelregler eller korrupta domstolar. Skiljeförfarandet går snabbt, men processen sker bakom stängda dörrar och domarna kan inte överklagas. Systemet har därför kritiserats för att vara odemokratiskt.

 

Att den här frågan skulle bli kontroversiell tog EU-kommissionen lite på sängen. Det finns nämligen redan tusentals skiljeförfaranden i världen länder emellan. EU länderna har tillsammans 1400 sådana avtal, varav enbart Finland har drygt 60 stycken. Det första skiljeförfarandet gjordes i ett handelsavtal mellan Tyskland och Pakistan år 1959. Att skiljeförfarandet därför skulle bli kontroversiellt kom som en överraskning för många. Men det är bra att det har väckt diskussion och att man nu kan se över systemet.

 

Skiljeförfaranden är nämligen inte oproblematiska eftersom företag i värsta fall kan använda kryphål i lagar för att stämma stater. Det ger en teoretisk möjlighet att missbruka systemet och dess syfte. Så får det inte vara. Fri handel ska inte vara fri från regler och den ska alltid underställas demokrati. Men samtidigt måste system finnas för att lösa potentiella tvister, om sådana uppkommer.

 

I diskussioner har vissa undrat om vi inte kunde klara oss utan ett skiljeförfarandesystem helt och hållet.  Man borde ju kunna lita på EU-ländernas och USA:s rättsystem. Så borde det ju så klart vara, men tyvärr är det inte så. Amerikanerna litar inte på rättsystemets oavhängighet i exempelvis Bulgarien eller Rumänien. Bulgarien är ökänt för sin korruption. Man kan också spekulera i att amerikanska domstolar nog skulle favorisera amerikanska parter. Ett finländskt företag skulle nog få svårt att övertyga en jury i Alabama vid en eventuell tvist. Därför behövs fortsättningsvis ett system som kan lösa tvister på ett opartiskt sätt. Men ett sådant system behöver vara transparent, skyddas mot missbruk och underordnas demokratiska regler.

 

Jag är därför glad att Malmström och EU-kommissionen tagit fram ett nytt förslag till system. Ett system där domare tas från en förbestämd pool av domare som har lång dokumenterad erfarenhet och god etik. Processen ska också vara transparent och beslutet kunna överklagas. Ett system som alltså liknar vårt vanliga rättsystem. Jag stöder denna modell och jag är glad att man redan lyckats inkludera denna modell i frihandelsavtalet med Kanada som nyss färdigförhandlats.

 

Ett frihandelsavtal med USA kommer ge finländska, i synnerhet små och medelstora, företag nya exportmöjligheter. Livsmedel, kläder och sjöfart är sektorer i synnerhet som kunde gynnas. Det är därför viktigt att förhandlingarna kan avslutas på ett framgångsrikt sätt och att vi samtidigt får ett modernt och transparent avtal som är fritt från farhågor.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00