Remissdebatt om planen för de offentliga finanserna 2017–2020

19.04.2016 kl. 15:05
Gruppanförande 19.4 2016, Joakim Strand

Värderade talman,

Följande fyraårsperiod kommer att vara en tuff period för statsekonomin i Finland – det vet vi alla. Därför är det väsentligare än någonsin förr att regeringens beslut är trovärdiga– samt att man gör sådana beslut och prioriteringar som på riktigt skapar förutsättningar för äkta tillväxt. Såväl vård-, utbildnings- som övriga reformer bör analyseras utgående från dess verkningar på export och värdeskapande. 

För att vi ska lyckas vända tillväxtkurvan uppåt behöver vårt samhälle moderata löneuppgörelser, det är bra att en exportindustristyrd modell för lönebildningen införs och så väntar vi på större konkreti när det gäller reformer som ökar de lokala avtalen på arbetsmarknaden.

Som alla vet fortsätter ålderstrukturen att förändras kraftigt under nästan två årtionden framåt. Detta betyder att vi senast nu måste lämna eventuella fördomar bakom oss och se möjligheterna med invandring – och då borde behovsprövningen av utländsk arbetskraft definitivt slopas, vilket Svenska riksdagsgruppen länge har krävt. 

Svenska riksdagsgruppen anser att regeringen gör rätt i att hålla fast vid sparmålet på 4 miljarder euro – även om våra prioriteringar inte sammanfaller med regeringens när det gäller hur nedskärningarna ska genomföras. Att ytterligare skära i de redan kraftigt nedskurna biståndsanslagen är något som vi inte kan godkänna.

Även om regeringen åtminstone litet hejdar sig när det gäller utbildningsnedskärningarna, är sanningen den att rambudgeten betyder radikalt försvagade resurser för utbildningen. Det är fel väg om vi på allvar vill lyfta landet. 

Alla inser att om budgetekonomin ska balanseras med 4 miljarder lyckas det inte om vi inte delvis prutar på vår sociala välfärd, dock så att vi genomgående slår vakt om de allra mest utsatta i samhället. Bland annat därför och för att skapa ett rättvisare system efterlyser vi ett gemensamt kostnadstak för mediciner, vårdavgifter och resekostnader. På det sättet får vi en helhetsbild av det sociala ersättningssystemet och därigenom kan undvikas att låginkomsttagare drabbas oskäligt hårt. Den nordiska välfärdsmodellen ska inte skrotas.

Rambudgeten innehåller både ett företagarpaket och ett sysselsättningspaket. Här är regeringen på rätt väg. Nu gäller det att implementera besluten och att se till att byråkratin är smidig och inte blir en broms.

TE-tjänsterna borde effektiveras och göras mer resultatinriktade. Privata arbetsförmedlingstjänster kan utnyttjas – det finns goda erfarenheter av det.
Dessutom måste vi i Finland vakna för satsningar på arbetsplatsvälmående. Sjukfrånvaron och sjukpensioneringen kostar samhället otroligt mycket.

 

                                                                                                                                  

Värderade talman,

Jag efterlyser tydligare visioner av regeringen om hur vi ska skapa morgondagens ekonomi, som ger det finländska samhället det mervärde det behöver. Vi ska inte begränsa oss till de närmaste fyra åren, utan vi ska se längre än så 5, 10 eller 20 år framåt. Vilka områden och teknologier ska vi vara bäst på globalt? Hur förhåller sig Finland till nya fenomen som fördelningsekonomi, etc.?

I planen för de offentliga utgifterna nämns helt korrekt att Finlands ekonomi under de senaste åren uttryckligen lidit av strukturomvandlingen inom industrin. Under de senaste tio åren har industriella arbetsplatser försvunnit på så gott som alla orter – utom exempelvis i Vasa där tillväxten av arbetsplatser inom industrin har varit helt i en klass för sig. Regeringen upprepar i sin plan också kända fakta: exporten drar inte. Ändå bör noteras att exporten drar utmärkt väl i det österbottniska kustområdet – mycket bättre än i de flesta regioner i Sverige och Tyskland.

Regeringen fortsätter i sitt papper att konstatera följande: En hållbar tillväxt skapas enbart genom innovationer och förbättrad produktion inom företagen. Mycket riktigt. Enligt det rikssvenska forskningsinstitutet Nordregion är andelen så kallade "gröna patent" inom energi- och cleantech-teknologin i Finlands Vasa högre än någon annanstans i Norden. Företagen i regionen satsar starkt på forskning och utveckling. Det handlar alltså om ett sådant internationellt konkurrenskraftigt kluster som – vad jag förstår ­– man talar om i regeringsprogrammet.

Därför känns det ganska speciellt att en växande framgångsrik region – som bevisligen klarar sig globalt och som hämtar in till Finland flera miljarder mer än vad regionen själv konsumerar – måste kämpa för att bibehålla nivån på sitt centralsjukhus, som också är en livsviktig tvåspråkig enhet.

Värderade talman,

Finland borde också bli mycket bättre på att ta vara på olika möjligheter som t.ex. olika EU-program erbjuder. En jämförelse mellan Sverige och Finland utfaller vanligen till vår nackdel. Sverige lyckas även här fokusera på att skapa ny ekonomi för hundratals miljoner medan vi lägger ner merparten av vår tid på att krympa ekonomin. Här måste det bli en ändring, vi har inte mera råd att vara passiva. Vi ligger även hästlängder efter Sverige och en del andra länder när det gäller att delta i de stora investeringsprojekt som startat i olika delar av världen där stora ekonomier nu öppnas upp för utländskt kapital.

Det är också lätt att ackompanjera tidigare statsminister Paavo Lipponen som uppmanar Finland att sträva efter en ledande position i den arktiska politiken. Det finns ett växande intresse för de arktiska regionerna och vi måste inse potentialen här.

Goda kunskaper i skandinaviska språk är en konkurrensfördel i sammanhanget.

 

Tillväxt och sysselsättning ska vara politiska huvudteman för budgetramarna. Nu behövs positiv drive med sikte på framtiden. Finland har utmärkta möjligheter att återta sin position som global föregångare – nu är frågan om regeringen har förmåga att gripa chansen.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om medborgarengagemang

09.04.2002 kl. 00:00

Fusionen av Sonera och Telia

04.04.2002 kl. 00:00

Aktualitetsdebatt om nordiskt samarbete

22.03.2002 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

20.03.2002 kl. 00:00

Budgetramarna för år 2003

19.03.2002 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15