Vasa centralsjukhus bör ha full jour även i fortsättningen

14.04.2016 kl. 11:37
Vasa centralsjukhus bör vara ett av det tolv sjukhus som i framtiden har full dygnet runt jour. Finland behöver utöver HUCS minst ett sjukhus med fulljour som fungerar på både svenska och finska. Det förutsätter Svenska riksdagsgruppen.

- Vasa centralsjukhus erbjuder i dagens läge vård åt ca 100 000 svenskspråkiga.  Att landskapet Österbotten med sin stora svenskspråkiga befolkning skulle sakna fullskalig dygnet runt jour är helt oacceptabelt. Behovet att få vård på sitt modersmål försvinner inte i framtiden. Vi utgår ifrån att regeringen gjort noggranna språkkonsekvensanalyser och att den inser att de språkliga rättigheterna inte kan tryggas utan fullständig jour vid Vasa centralsjukhus, säger Svenska riksdagsgruppens ordförande Anna-Maja Henriksson.

 

- Det vore helt bakvänt att nedgradera sjukhuset i Finlands mest livs- och konkurrenskraftiga region som genererar inkomster till hela landet.

Vasaregionen är dessutom en att vårt lands främsta utvecklings- och forskningsmiljöer. Vårdreformen får inte minska Vasaregionens och hela Österbottens attraktionskraft. Både nuvarande invånare och de som flyttar hit bör ha tillgång till ett sjukhus med full service, säger riksdagsledamot och Vasas stadsfullmäktigeordförande Joakim Strand.

 

Regeringen Sipilä kom förra veckan överens om närmare riktlinjer för

social- och hälsovårdsreformen. Regeringen har dock inte ännu presenterat vilka tolv sjukhus i landet som ska ha fullskalig jourverksamhet dygnet runt även i fortsättningen.

 

- Överhuvudtaget är det en märklig centraliseringsiver den centerledda regeringen nu drabbats av. Något klokt svar, annat än att det skall sparas pengar, har inte getts för varför man nu kör journedmonteringen så hårt. Det kloka vore naturligtvis att låta frågan om organiseringen av den framtida jourverksamheten gå hand i hand med den egentliga vårdreformen. Nu förefaller det som att regeringen först vill slakta sjukhus, stänga fler förlossningsavdelningar, dra in såväl

specialsjukvårds- som primärhälsovårdsjourer och först därefter bilda de

18 nya vårdområdena. Det är inte ärligt mot landskapen och regionerna.

Skall det vara riktig självstyrelse, bör landskapen när de övertagit ansvaret för vården, själva få besluta om jouromfattningen avslutar Henriksson.

 

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30