Panama

11.04.2016 kl. 09:16
Veckans stora politiska samtalsämne har varit den stora dataläckan, kallad Panamapappren. Avslöjandet visar hur omfattande skattesmitning och direkt skattefusk är.

Enligt Finansministeriet och Skatteförvaltningen går minst hundratals miljoner statskassan förbi och underminerar finansieringen av vår välfärd.  Dessutom innebär avslöjandet att medborgarnas förtroende för vårt samhällsbygge ytterligare sjunker. Det är ytterst allvarligt och måste fördömas å det starkaste. Nu måste vår regering göra sitt yttersta för att öka informationsutbytet mellan ländernas myndigheter och samtidigt följa upp att bankerna verkligen rapporterar penningtransaktioner till myndigheterna.

 

Det pågår hela tiden arbete för att förbättra utbytet av information mellan till exempel Finland och USA. EU-kommissionen bereder som bäst ett omfattande lagpaket som ska försvåra både skattesmitning och agressiv skatteplanering och dessutom minska på den så kallade skattekonkurrensen mellan länderna. Finland förhåller sig positivt till förslaget men det är inte helt och hållet oproblematiskt.

 

Ett exempel på skattekonkurrens mellan länder är till exempel samfundsskatten. 2011 var samfundsskatten i Finland 26 procent. År 2012 sänkte vi den till 24,5 procent för att locka företag att investera i Finland eller motverka att de flyttar utomlands. Nu är det ju inte bara Finland som gör så här utan också våra konkurrentländer. Det betyder att vi år 2014 sänkte samfundsskatten igen till 20 procent och så har vi kommit in i en ond cirkel som sakta men säkert underminerar vår skattebas. Förfarandet påminner mycket om devalveringarna som var vanliga innan vårt EU-medlemskap.

 

För att bryta detta mönster finns förslag på gemensamma grunder för beskattning och miniminivåer som man inte får gå under. Beskattningen är något som EU:s medlemsstater hittills skött själv och som i relativt liten mån regleras av EU. Miniminivåer och bindande regler för beskattningen innebär alltså ett stort steg mot en djupare integration eller mot att EU tar ytterligare steg mot en förbundsstat.

 

Skattesmitning är förkastligt och måste bekämpas oberoende om det är frågan om direkta olagligheter eller avancerad skatteplanering där man utnyttjar olikheter i ländernas skattesystem. Det som vi måste diskutera mera än idag är om vi också är beredda att gå in för gemensamma skatteregler och miniminivåer inom EU för att inte skattebasen helt ska vittra sönder eftersom vi har fri rörlighet för varor och tjänster. Oproblematiskt är det definitivt inte. Se bara på den längst integrerade sektorn i EU, jordbruket. Reglerna och övervakningen håller på och knäcker det finländska jordbruket och största orsaken till det är bindande regler som byggs upp utgående från situationen i stora EU-länderna och inte passar oss.

 

Erfarenheten har visat att vi inte kan bekämpa grå ekonomi och skattesmitning med moraliska pekpinnar och krav på samhällsansvar. Vi måste ha en lagstiftning som gör att vi kan ingripa. När globaliseringen förändrar människors och företags beteende måste lagstiftningen följa med. Är vi beredda på det?

Mats Nylund

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15