Panama

11.04.2016 kl. 09:16
Veckans stora politiska samtalsämne har varit den stora dataläckan, kallad Panamapappren. Avslöjandet visar hur omfattande skattesmitning och direkt skattefusk är.

Enligt Finansministeriet och Skatteförvaltningen går minst hundratals miljoner statskassan förbi och underminerar finansieringen av vår välfärd.  Dessutom innebär avslöjandet att medborgarnas förtroende för vårt samhällsbygge ytterligare sjunker. Det är ytterst allvarligt och måste fördömas å det starkaste. Nu måste vår regering göra sitt yttersta för att öka informationsutbytet mellan ländernas myndigheter och samtidigt följa upp att bankerna verkligen rapporterar penningtransaktioner till myndigheterna.

 

Det pågår hela tiden arbete för att förbättra utbytet av information mellan till exempel Finland och USA. EU-kommissionen bereder som bäst ett omfattande lagpaket som ska försvåra både skattesmitning och agressiv skatteplanering och dessutom minska på den så kallade skattekonkurrensen mellan länderna. Finland förhåller sig positivt till förslaget men det är inte helt och hållet oproblematiskt.

 

Ett exempel på skattekonkurrens mellan länder är till exempel samfundsskatten. 2011 var samfundsskatten i Finland 26 procent. År 2012 sänkte vi den till 24,5 procent för att locka företag att investera i Finland eller motverka att de flyttar utomlands. Nu är det ju inte bara Finland som gör så här utan också våra konkurrentländer. Det betyder att vi år 2014 sänkte samfundsskatten igen till 20 procent och så har vi kommit in i en ond cirkel som sakta men säkert underminerar vår skattebas. Förfarandet påminner mycket om devalveringarna som var vanliga innan vårt EU-medlemskap.

 

För att bryta detta mönster finns förslag på gemensamma grunder för beskattning och miniminivåer som man inte får gå under. Beskattningen är något som EU:s medlemsstater hittills skött själv och som i relativt liten mån regleras av EU. Miniminivåer och bindande regler för beskattningen innebär alltså ett stort steg mot en djupare integration eller mot att EU tar ytterligare steg mot en förbundsstat.

 

Skattesmitning är förkastligt och måste bekämpas oberoende om det är frågan om direkta olagligheter eller avancerad skatteplanering där man utnyttjar olikheter i ländernas skattesystem. Det som vi måste diskutera mera än idag är om vi också är beredda att gå in för gemensamma skatteregler och miniminivåer inom EU för att inte skattebasen helt ska vittra sönder eftersom vi har fri rörlighet för varor och tjänster. Oproblematiskt är det definitivt inte. Se bara på den längst integrerade sektorn i EU, jordbruket. Reglerna och övervakningen håller på och knäcker det finländska jordbruket och största orsaken till det är bindande regler som byggs upp utgående från situationen i stora EU-länderna och inte passar oss.

 

Erfarenheten har visat att vi inte kan bekämpa grå ekonomi och skattesmitning med moraliska pekpinnar och krav på samhällsansvar. Vi måste ha en lagstiftning som gör att vi kan ingripa. När globaliseringen förändrar människors och företags beteende måste lagstiftningen följa med. Är vi beredda på det?

Mats Nylund

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30