Interpellationsdebatt om högskole- och studiestödsnedskärningar 6.4 2016

06.04.2016 kl. 15:00
Gruppanförande, Mikaela Nylander, Svenska riksdagsgruppen

Värderade talman,

 

Man kan undra vad regeringen tror att ska få Finland på fötter igen. Vikten av en god utbildning på alla stadier är den bästa garanten för utveckling och välstånd. Nu riskerar regeringen äventyra hela denna utveckling – som fått Finland att bli, det landet är i dag.

 

Vad vill regeringen med utbildningspolitiken? Vem vet? Mitt svar är att ingen vet.

När man talar med representanter för högskolorna så är också deras svar att de inte heller vet.

Regeringen talar om att det finns överlappningar i vårt högskolenätverk, men ingen vill klart definiera vilka de är. Ingen säger heller klart var det finns möjligheter att slimma och trimma. Det här är ett verkligt problem.

Svenska riksdagsgruppen vill att regeringen ska backa från de överdimensionerade nedskärningar som påtvingats högskolesektorn. Det kan man inte säga att regeringen har gjort, trots gårdagens i sig positiva nyhet från ramförhandlingarna att utbildningen skonas från regeringens tilläggsnedskärningar. Det som från rambeslutet ändå blev oklart är om tilläggssatsningen handlar om nya pengar för utbildningen.

 

Värderade talman,

 

I stället för att erbjuda klara visioner om hur sparåtgärderna borde genomföras, tvår regeringen sina händer och hänvisar till att högskolorna har ju sin autonomi – de kan bestämma själva hur de kommer till rätta med radikalt nedskurna resurser.

Här anser jag att man gör sig skyldig till ett allvarligt tankefel. Att det har införts högskoleautonomi befriar inte regeringen från att ha en egen genomarbetad högskolepolitik. Tvärtom, regeringen borde – just i dessa svåra tider – ha klara visioner om vad den vill med vår utbildning, forskning och innovationspolitik.

Grundforskningen är oerhört viktig och vi har inte råd att försumma den. Även här är regeringen på hal is då den först skär i forskningsanslagen, för att sedan satsa en del av de inbesparade resurserna på spetsprojekt. Vår grupp är mycket kritisk till att regeringen styr forskningen via spetsprojekten, på bekostnad av att grundforskningen försummas.
 

Värderade talman,


Det har undrats varför Svenska riksdagsgruppen tar initiativ till denna interpellation då gruppen under förra valperioden var med om att genomföra stora inbesparingar i utbildningen. Det är sant att det gjordes ingrepp särskilt i andra stadiets utbildning. Till skillnad från nu, gjorde den förra regeringen ett program om hur stukturerna skulle ändras, det fanns klara kriterier för upprätthållarna och för hur finansieringen skulle förnyas. Tyvärr stupade strukturprogrammet på slutrakan i riksdagsbehandlingen.

 

Vi tog ändå vallöftet på stort allvar om att inte mera under denna valperiod skära ytterligare i utbildning. Vi har även visat att nedskärningarna går att undvika om man prioriterar annorlunda.

Men regeringspartierna Centern, Sannfinländarna och Samlingspartiet har inte tagit det gemensamma löftet på allvar. Därför ställs regeringsblocket nu inför denna interpellation som förenar hela oppositionen. Också väljarna har rätt att få svar på varför regeringen svikit utbildningslöftet.

Är regeringen helt likgiltig inför det faktum, att om man ser till Finlands totalutgifter så har utbildningskostnaderna redan nu – enligt uppgifter från Bildningsarbetsgivarna – sjunkit till en lägre nivå än under 1990-talets djupa recession. Är det så bildningsnationen Finland ska ledas? Vårt svar är entydigt nej.

 

Mitt i detta snåla bildningsklimat får våra unga studerande – morgondagens samhällsbyggare – även en annan kalldusch. Studiestödet ska drastiskt minska och ett mer lånebaserat system ska införas.

Svenska riksdagsgruppen godkänner inte detta vägval.

Vi ser den föreslagna förändringen i studiestödet som en risk för att utbildningsklyftorna åter börjar växa. Det väsentliga är att vi skapar jämlika förutsättningar till studier för våra unga. Det gör vi bäst genom satsningar på utbildning som är den säkraste garanten för bättre sysselsättning och ekonomisk utveckling.  

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00