Terror, svackor och möjligheter

03.04.2016 kl. 14:55
Den senaste tiden har varit turbulent. Terrordåden i Bryssel påminde oss än en gång om hur skör livets tråd kan vara – mitt i hjärtat av europeiska unionen.

Trots detta får vi absolut inte låta rädslan ta över. Tvärtom behövs nu mångsidigt och aktivt gränsöverskridande internationellt samarbete för att på alla plan motverka extremrörelser och terrorism.

På hemmaplan har det varit tråkigt att följa med hur en av Österbottens viktigaste exportbranscher plötsligt störtdök. Jag hoppas innerligt att det är fråga om en tillfällig svacka till följd av överproduktion – eftersom päls alltjämt är starkt på mode globalt. Hemma var det glädjande att Vasa stad med smarta och hållbara exportinriktade energilösningar som tema valts till en av sex städer med vilken staten för åren 2016-2018 ingår ett tillväxtavtal.

Även denna gång var det samverkan mellan staden, näringslivet, utvecklingsbolagen och högskolorna som bar frukt. Även signalerna under energiveckan, diskussioner i riksdagen, regionens besök vid näringsministeriet i tisdags samt ministrarna Rehns och Berners färska vasabesök bekräftar att vi är på rätt väg – vilket ger oss alla kraft och energi att arbeta vidare stenhårt. Lobbningen på EU-nivå intensifieras igen under april månad då en hel del nyckelpersoner från Bryssel besöker såväl Umeå som Vasa.

Att göra Kvarkenregionen till norra Europas kunskapscentrum med fokus på innovativ industriell verksamhet ligger helt rätt i tiden med tanke på hur mycket olika nordiska företag har att erbjuda resten av världen. Detta fick undertecknad än en gång bekräftat i samband med ekonomiutskottets resa till Meksiko och Kuba. I Meksiko är i synnerhet energi-, telekom- och utbildningsreformerma oerhört intressanta för bl.a. Wärtsilä, Nokia och finländska pedagoger. Otaliga miljarder skall investeras under de kommande åren i ett land med över 120 miljoner invånare.

Samma potential finns inte på kort eller medellång sikt i Kuba – även om det gäller att hålla sig framme och skapa kontakter med tanke på framtiden. Jag minns särskilt en diskussion med en företagare som berättade hur det för honom är förbjudet att själv välja sina anställda samt att utbetalningen av lön sker på så sätt att han själv betalar 400 € åt staten – som i sin tur betalar 80 € åt arbetaren i fråga. Det kommunistiska partiet ännu har en hel del näringlivsbefrämjande arbete framför sig.

En fråga som dagligen förföljer mig och ständigt sitter i bakhuvudet är försvarandet och utvecklandet av vårt centralsjukhus. Under de senaste månaderna har stämningarna och förståelsen på riksplanet varit riktigt god – men nu upplever jag att vi pga. av passivitet bland lokala beslutsfattare håller på att försvaga våra positioner rejält. I alla sammanhang jag haft möjlighet att tala med eller lyssna till såväl tjänstemän som minister Rehula har man betonat vikten av lokal aktivitet. Kring t.ex. Karleby bildade man för fyra månader sedan med anledning av vårdreformen en ny gemensam samkommun – och redan nu har man kunnat presentera en helt ny servicestruktur och –modell. Vi har alla möjligheter att utveckla vårt gemensamma Vasa centralsjukhus – men då gäller det för såväl tjänstemän som politiker att illa kvickt höja blicken från den egna kommunens gränser.

           

Joakim Strand

Gruppanföranden

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00